Mary Anning
En pionjärfigur inom paleontologin som grävde fram förhistoriska fossil och bidrog till att bredda det vetenskapliga forskningsfältet.
Mary Anning föddes i en fattig familj den 21 maj 1799 och måste arbeta hårt från tidig ålder. Hon fick ingen formell skolgång utan lärde sig läsa i söndagsskolan. Hon växte upp i kustorten Lyme Regis i Dorset i södra England, och hon och hennes storebror Joseph bidrog till familjens försörjning genom att hjälpa fadern samla och sälja ammonitfossil till semesterfirare.
Livet förändrades 1811 när Joseph upptäckte ett djurkranium som satt inkapslat i berget. Syskonen blev nyfikna och hackade fram hela skelettet. De visste inte då att det var världens första fynd av en ichtyosaurie, en fisködla från trias- och juratiden.
Fyndet ledde till stor uppståndelse och den tilltog när den berömda kirurgen Everard Home skrev en avhandling om fisködlan tre år senare. Fossilet hittades i området som nu kallas Jurassic Coast, en del av Dorset som låg under vatten på dinosauriernas tid. Klipporna där Anning växte upp var fulla av fossil från juratiden och hon letade ofta efter fossil under stenar som hade eroderat eller flyttat på sig under oväder.
Anning nedtecknade alla sina fynd, och 1821, när det gått drygt ett år utan att hon hittat nya fossil, gjorde hon nästa upptäckt. Då fann hon tre nya ichtyosaurieskelett. Två år senare gjorde hon ett ännu mer imponerande fynd: ett komplett plesiosaurieskelett (svanödla). Det var så extraordinärt att många ledande forskare ansåg att det måste vara en förfalskning. De kunde inte tro att en 24-årig kvinna utan utbildning kunde hitta sådana otroliga lämningar. Dessutom var samhället på den tiden djupt religiöst och bokstavstroende. Därför var det många som avvisade upptäckterna eftersom de stred mot den bibliska läran.
Trots bakslagen gjorde Anning fler förbluffande fynd. Hon upptäckte fossil av belemniter, några av de första förhistoriska djuren som kunde spruta bläck. Anning grävde också upp förstenad avföring som hjälpte experterna att få en bild av de förhistoriska varelsernas kost. Men hennes allra största fynd var det kompletta skelettet av en flygödla (pterosaurie) 1828.
Alla Mary Annings upptäckter påverkade forskningsfältet paleontologi, där forskarna
började visa ett större intresse för fossilerade djur och växter. Hennes arbete fick också många att ställa mer detaljerade frågor om jordens historia. Dessutom visade det att kvinnor och unga från sämre ställda förhållanden kunde lyckas med naturvetenskapliga undersökningar, ett område som dominerades av välbärgade män från överklassen. Anning dog av bröstcancer i sin hemstad 1847, bara 47 år gammal. En glasmålning till hennes minne gjordes i den lokala kyrkan, och den finns kvar än idag.
”Det allra största fyndet var det kompletta skelettet av en flygödla.”