Spännade Historia vol. 2

Förhistori­ens titaner

Möt några av de största dinosaurie­rna som någonsin vandrat på vår jord. Rörelse

-

Ien tid när jorden domineras av oss människor är det sällan vi träffar på djur som är större än vi själva. Men om vi hade levt på kritatiden hade vi behövt söka skydd för sauropoder­na. Det är i synnerhet en av jättarna från den tiden som har skapat rubriker sedan den till sist fick sitt namn. Patagotita­nen, som upptäcktes 2012, var en långhalsad, växtätande bjässe som vägde mer än 11 afrikanska elefanter. Den var ett av de största djur som någonsin vandrat på vår jord.

Utgrävning­sarbetet påbörjades på La Flecha-gården i Patagonien i Argentina, efter det att rancharbet­aren Aurelio Hernández hittat ett av drygt 200 fossil av den gigantiska titanosaur­ien. Fossilen som hittades på platsen ska ha varit från minst sex olika patagotita­ner. Tillsamman­s möjliggjor­de de den mest kompletta anatomiska rekonstruk­tion av en sauropod som hittills gjorts.

EN JÄTTE HITTAS

Patagotita­nen var tungviktar­en bland titanosaur­ierna och vägde runt 69 ton. Det får den 9 ton tunga tyrannosau­rus rex att framstå som en lilleputt. Från huvud till stjärt mätte den här bjässen omkring 37 meter, vilket är lika mycket som åtta Londontaxi­bilar i rad.

Det är svårt att slå fast vad patagotita­nen vägde och paleontolo­gerna använder olika metoder. Chefspaleo­ntolog Diego Pol och hans team använde två metoder för att beräkna patagotita­nernas kroppsmass­a. Med den första metoden mätte man omkretsen på de bärande kroppsdela­rna, det vill säga lårben och överarmsbe­n, för att beräkna hur mycket vikt de kunde bära. En alternativ metod var att 3D-skanna alla fossil för att göra en komplett rekonstruk­tion av patagotita­nen och beräkna volymen på den omgivande vävnaden. Forskarna antar att dessa förstenade kvarlevor troligen kommer från ett exemplar som inte var

”Från huvud till stjärt mäter den här bjässen 37 meter.”

Ordet ”sauropod” kommer från grekiskan och betyder ”ödlefot”.

fullt utvecklat, så kanske finns det ännu större dinosaurie­r som inte har upptäckts ännu.

Det är dock inte bara storlek och volym som fossilet kan säga något om, utan det berättar även lite om djurets beteende och rörlighet. Genom att undersöka dinosaurie­rnas tänder kan man få veta mer om vad de åt. Patagotita­nen och andra sauropoder hade munnen full av gnagande kindtänder, vilket tyder på att de var växtätare.

När det gäller patagotita­nen fann arkeologer­na fossil i tre olika skikt på samma plats i ett översvämni­ngsområde, där lämningar från dinosaurie­r med tiden täckts av slam som förts dit av vattenmass­orna. Processen hade upprepats minst tre gånger, vilket tyder på att de förhistori­ska bjässarna hade besökt platsen vid minst tre olika tillfällen. Precis som för elefanter hittade man även märken på patagotita­nernas fossil som tydde på att levande patagotita­ner hade trampat på dem. En hypotes är att jättarna kan ha dött av uttorkning under torra perioder efter att ha fastnat i gyttja.

EN GIGANTISK GRUPP

De enorma djuren dominerade på å land när de första blomväxter­na började blomma. Fossil av patagotiti­tanen har daterats till omkring 100 miljoner år, men det fanns fler r jättedinos­aurier i sauropodgr­uppen. Även den minsta sauropoden, saltasauru­s, vägde runt sju ton.

Argentinos­aurus, som tidigare troddes ha varit den största av sauropoder­na, ska ha vägt runt 70 ton. Det finns dock begränsat med fossil som kan användas för att rekonstrue­ra en komplett argentinos­aurus. Efter patagotita­nen har man hittat fler bevarade anatomiska fossil och den betraktas som den största av dem alla.

SLÄKTNAMNE­T

Att placera in arter i ”livsträdet” tar tid, och för Patagotita­n mayorum tog det fyra år. Tidigare kallades den helt enkelt titanosaur­ie, men det nya namnet vittnar om fyndplatse­n (Patagonien) och djurets storlek (”titan” är grekiska för stor). stor) Artnamnet ”mayorum” är en tribut till den familj som inhyste forskarna under den långa utgrävning­en.

För att formellt kunna klassifice­ra en ny art med ett nytt namn måste man hitta släktskaps­linjerna. Alla kända arter på jorden kan delas in i olika klasser i livets träd. Med hjälp av fossilrest­er kan paleontolo­gerna knyta en art till den förhistori­ska släktskaps­linjen och slå fast vilka arter som är släkt med varandra. Titanosaur­ier är en mångfacett­erad klad (en ”gren” i utveckling­strädet med organismer som alla är ättlingar till en gemensam närmaste förfader) sauropoder som omfattar några av de största djur som någonsin funnits på vår planet.

”Fossil av patagotita­ner har daterats till omkring 100 miljoner år.”

Visste du att ... kkroppen En E patagotita­ns i ett enda hjärta hjärtslag. kunde pumpa ut 90 liter blod till resten av

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden