Vasilijkatedralen
Moskvas mest ikoniska landmärke har en märkvärdig historia.
En av Rysslands mest karakteristiska kyrkor, Vasilijkatedralen (latin: S:t Basilius), byggdes av en av landets mest beryktade härskare. Den paranoide och onde ”Ivan den förskräcklige” var nämligen långt ifrån helig. Som storfurste av Moskva erövrade han de öde, östra områdena Kazan, Astrakhan och Sibirien och blev på så vis den förste tsaren över ett nytt och mäktigare Ryssland.
Ivan beordrade byggandet av Vasilijkatedralen till minne av segern över tartarerna i Kazan 1552. Arbetet påbörjades 1555 och avslutades 1561, men i efterhand är byggnadens upphov omgivet av lika många myter som den onde tyrannen som beordrade uppförandet av den.
En rysk folksaga är att Ivan förblindade arkitekten (eller arkitekterna) så att han/de aldrig skulle kunna återskapa katedralens unika storslagenhet. Vasilijkatedralen består av nio torn i olika storlekar. De är placerade på ett speciellt sätt för att skapa ett tillsynes kaotiskt, sagolikt utseende. Invändigt är kyrkan lika ovanlig, med labyrintartade gångar som är både höga och otroligt smala.
En annan teori är att efter att Kul Sharifmoskén i Kazan förstördes byggdes delar av den in i Vasilijkatedralen. Precis som Vasilijkatedralen bestod moskén av åtta minarettorn som omgärdade en stor kupol.
Grekiska hantverkare som flytt efter Konstantinopels fall (nuvarande Istanbul i Turkiet) och italienare som hade med sig en försmak av renässansen kan också ha haft inflytande på bygget. Det finns också spår av tyska och engelska murare och stenhuggare.
Resultatet är en unik blandning av olika stilar som reflekterar det oförutsägbara tankesättet och de blodiga triumferna hos Rysslands galne monark.