Galen kapplöpning
På 1800talet hamnade Storbritannien och Ryssland nästan i en stor konflikt.
Uttrycket ”den stora kapplöpningen” myntades av Arthur Conolly och populariserades av Rudyard Kipling.
När Ryssland och Persien undertecknade ett fördrag år 1813 blev britterna oroliga. Den brittiska kronan konstaterade med obehag att de ryska intressena utvidgades i Asien och imperiet försökte då skydda Indien genom att förskjuta sina egna gränser norrut. De båda maktblocken möttes vid Afghanistans gränser, och landet blev en buffertzon mellan stormakterna. Britterna ville använda Afghanistan för sina egna imperialistiska syften, och följden blev tre angloafghanska krig. Det viktigaste av dem var det andra angloafghanska kriget, där en brittisk seger gav imperiet ett nytt protektorat.
Den stora kapplöpningen pågick också i Persien. Från början var landet allierat med britterna, men 1825 bytte man fot för att i stället stödja Ryssland. År 1837 övertalades perserna att tåga mot Herat, ett brittiskt område i Afghanistan. Anfallet slogs tillbaka av britterna, men Persien förblev ryskt fram till Krimkriget år 1853. Kapplöpningen slutade officiellt med det engelskryska fördraget år 1907, som satte punkt för nära 100 års konflikter.