Charles Joughin
BAGARMÄSTARE, 1878-1956 Bagaren som räddades av slughet, tur och lite alkohol.
Joughin var sjövan och gjorde sin första resa när han var 11 år gammal. Han var en skicklig kock och blev bagarmästare på flera ångfartyg som tillhörde White Star Line, samma roll som han hade på Titanics olyckliga jungfruresa. När fartyget krockade med isberget låg han och sov i sin koj. Stöten väckte honom och han förstod snart att livbåtarna gjordes redo för att firas ner. Han insåg att passagerarna skulle behöva proviant och sade åt de 13 bagarna som han var chef över att ta fyra limpor vardera och lasta dem i livbåtarna.
Joughin var omskakad och tog en slurk whisky för att lugna nerverna. Vid halvetttiden närmade han sig den båt som han hade fått plats i, nummer 10. Joughin hjälpte kvinnor och barn att sätta sig. När båten var halvfull tvekade många som trodde att det var säkrare att stanna på fartyget än att ge sig ut på Atlantens farliga vatten. De förskräckta människorna vägrade lyssna och Joughin gick ner på promenaddäck, släpade dem uppför trapporna och knuffade ner dem i livbåtarna. När båten var nästan full bestämde sig Joughin för att inte gå ombord. Han ansåg att de sjömän som redan satt där skulle klara sig själva.
När livbåten gav sig iväg återvände Joughin till sin hytt och tog en slurk whisky till. När han kom upp igen var alla livbåtar borta. Då gick Joughin ner på Bdäck och kastade vilstolar överbord för att de skulle fungera som flytetyg. När han hade kastat i ett femtiotal stolar gick han till kabyssen för att dricka vatten, men så hörde han ett högt brak. Han rusade ut och såg en massa människor som försökte kämpa sig fram till det övre halvdäcket akterut. Fartyget lutade och de föll ihop i en hög, men Joughin tappade inte fotfästet. Han högg tag i relingen och hängde utanför fartyget medan det sjönk. Han behöll ett stadigt tag i relingen medan fartyget sjönk. Joughin blev den sista överlevande som lämnade Titanic.
Han drogs inte ner när fartyget nådde vattnet. Han lyckades nästan stiga av det och blev knappt blöt i håret. Han trampade vatten i två timmar tills han fick se den uppochnervända livbåten där flera män klamrade sig fast. En av dem räckte honom handen och han höll fast i båten med benen i det iskalla vattnet. Han höll sig flytande tills de blev räddade. Den enda skada han fick var svullna fötter, kanske på grund av alkoholen som han hade druckit. I lagom doser kan alkohol minska värmeförlusten.