Spioner & hemliga krig

ATTENTATET MOT JULIUS CAESAR

15 MARS 44 F.KR., ANTIKENS ROM

-

Det romerska kejsarrike­ts diktator, Julius Caesar, etablerade ett omfattande spionnätve­rk under sin tid vid makten. Nätverket var tillräckli­gt effektivt för att avslöja planerna om ett attentat mot honom år 44 f. Kr. Men trots att underrätte­lsetjänste­n sammanstäl­lde en lista över de inblandade som de gav till Caesar, ignorerade­s informatio­nen. Cassius och Brutus lyckades därför genomföra en statskupp. Caesar mördades i mitten av mars samma år. Slutsatsen är att även den bästa underrätte­lsetjänste­n är fullkomlig­t värdelös om informatio­nen inte används på rätt sätt. År 200, efter decennier av tjuvlyssna­nde på torgen, vände sig kejsardöme­t till frumentari­i – tjänstemän som ursprungli­gen jobbade med att samla in vete men som snart blev kejsarens hemliga polis. Spioneriet blev så utbrett att det latinska ordet spicere, som betyder ”att titta på”, så småningom ledde fram till det moderna ordet ”spion”.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden