MILISEN: ANTI-MOTSTÅND
DET FANNS DE SOM ANVÄNDE SINA VAPEN TILL ATT STÖDJA WEHRMACHT.
Milisen, Service d’ordre legionnaire, hade funnits sedan den första invasionen av Frankrike, men blev mer radikal 1943. Milisgruppen leddes av Joseph Darnand som svor sin lojalitet till Hitler när han utnämndes till SS- Sturmbannführer. År 1944 hade medlemsantalet ökat från 5 000 till 35 000 medlemmar, och alla bistod Gestapo i arbetet med att spåra upp motståndare. Gruppen var känd för att vara obarmhärtig. De tog inga fångar, torterade dem som inte gav upp och sköt till och med motståndare som låg på sjukhus. Organisationen var en av flera, men den var absolut störst. Det var spioner från milisen som hjälpte till att arrestera Jean Moulin och flera andra agenter från SOE- godkända nätverket Prosper, vars högkvarter var infiltrerat av Sicherheitsdienst (SD).
Milisen kom ofta i kontakt med Maquis. De förstnämnda hade i regel övertaget eftersom de fick stöd från Wehrmacht. Maquis var dessutom ett lätt mål för tyskarna, de utsattes för flera massakrer eftersom de inte räknades som soldater och därför inte skyddades av lagen på samma sätt som soldater. Milisen lämnades åt sitt öde när tyskarna drog sig tillbaka, och många flydde till Tyskland. De som stannades straffades hårt efter befrielsen.
”GRUPPEN VAR KÄND FÖR ATT VARA OBARMHÄRTIG. DE TOG INGA FÅNGAR, TORTERADE DEM SOM INTE GAV UPP OCH SKÖT TILL OCH MED MOTSTÅNDARE SOM LÅG PÅ SJUKHUS.”