KRYZZ-KUNGEN: JAG ÄR INGEN KALENDERBITARE

ARNE HEGERFORS om frågesportknep, bästa radarpartnern och tiden då det inte bara var att googla: ”Jag kunde allt man inte ska kunna medan ’Ankan’ kunde allt man ska kunna”

Han kommer från generationen som kunde allt. Lars- Gunnar Björklund, Tommy Engstrand, Ingvar Oldsberg, Staffan Lindeborg och de andra allvetarna.

Men Arne Hegerfors ser sig inte som någon kalenderbitare. Även om hans bästa frågesportsminne är när han slog samtliga kollegor i en tävling.

– Jag gick länge med lyft huvud efter det, säger tv- legendaren.

Det var en tid då bara SVT fanns, då Tipsextramatcherna under vinterhalvåret i princip var den enda fotboll som den svenska tvpubliken fick njuta av. Och det var en tid före internet.

I dag är varje fråga besvarad med en snabb googling. Vem spelade vänsterback för Chelsea i premiären? Vem gjorde Sveriges första mål i VM 1994? Med vilken fot var det egentligen som Andreas Brehme slog in segerstraffen i Vm-finalen 1990? Enkelt, googla, och svaret finns där.

När Arne Hegerfors och hans kollegor blev folkkära genom Tipsextrasändningarna var internet något otänkbart. Och ändå kundede allt.

– Nåja, allt vet jag inte. Men en del fastnadeväl på vägen, om jag säger så.

I stället för att läsa på på internet fick den tidens kommentatorer hämta sin kunskap från andra källor.

– Vi läste ju tidningarna och tog det mestaden vägen. Alla tidningar, dagen före match, matchdagen, morgon- och kvällstidningarna. Och så de engelska, Daily Express, Daily Mail, Evening Standard och allt vad de hette.

Gått i takt med läkekonsten

Han har hunnit fylla 76 år. Och har åkt på smäll efter smäll de senaste åren. Först en stroke, sen hjärtinfarkt, följt av en hjärntumör. Men ändå låter han inte en dag äldre än när han firade midsommar i Pontiac Silverdome den där sommaren för snart 25 år sedan.

– Det är fantastiskt. Jag har, som jag själv lagt märke till, råkat ut för det jag råkat ut för i takt med att läkekonsten har kunnat klara av det. Stroke, hjärtinfarkt och hjärntumör var sånt man dog av tidigare. Men av någon anledning så har jag lyckats pricka in de där grejerna precis när läkarna har kommit på hur man kan fixa det. Så det är svårt att ta död på mig, säger han och skrattar hjärtligt.

Arne Hegerfors är en av Sveriges genom tiderna mest uppskattade kommentatorer. Med en otrolig kunskap innanför pannbenet. Fast när det kommer till frågesport, som i den här tidningen, säger han ödmjukt att han inte har mycket att komma med.

– Jag är absolut ingen kalenderbitare. Jag var nog väldigt bra på att slå upp det som jag inte var riktigt säker på. Jag var inte grym på att vinna frågesporter i sportkunskap. Men jag gillar att titta på frågesport, men jag deltar inte ofta om jag säger så.

”Varför fick inte jag göra sånt?”

Det där är en sanning med modifikation. Den minnesgode minns Hegerfors som programledare för den populära musikfrågesporten Kryzz i SVT, med framför allt Björn Skifs och Sven Melander som bollplank. Programmet var oerhört populärt och sändes under drygt åtta säsonger mellan 1987 och 1995.

SÅ RÄTTAR DU SPORTQUIZEN

Varje quiz består av 13 olika frågor kring ett ämne. De svåraste quizen har inga svarsalternativ, för de

Hur hamnade du där, från sport- till nöjesredaktionen?

– Ja … Det var en bra fråga. Men det var nog Gunilla Nilars på nöjesredaktionen som, i spåren av Lennart Hyland och Lars-gunnar Björklund, tyckte att de här som sysslade med sport var rappa i mun och kom ihåg en massa namn hit och dit. Så de borde nog vara ganska rappa också när det kom till nöjes- och frågesportsprogram. Jag vet att jag till och med var lite förvånad innan där ett tag, varför fick inte jag göra sånt? Men det fick jag ju till slut.

Hur pass mycket musiknörd är du då? Kunde du svaren på frågorna själv?

– Absolut. Musik var mitt andra stora intresse efter sport. Jag hade faktiskt löjligt många ep- och lp-skivor hemma, mellan 500 och 1 000. Jag kunde inte passera en skivaffär utan att köpa något, det var som någon sorts sjukdom. Men det var fantastiskt. Sporten var mitt stora intresse, följt av musiken. Och så litteratur på tredje plats. Och det har ju visat sig vara väldigt bra i frågesportssammanhang.

”Vi var oslagbara”

Det har märkts, även om han länge försöker hålla sig ödmjuk. Men hans partnerskap med Anders ”Ankan” Parmström var inte bara framgångsrikt i tv-rutan när duon kommenterade hockey. Även i frågesport var de oerhört framgångsrika.

– Vi var väl i stort sett oslagbara. ”Ankan” var kolossalt duktig i skolan och kan väldigt mycket därifrån. Medan jag inte var så duktig i skolan, men kan allt eller väldigt mycket runt omkring. Trivia om film, musik, teater, böcker och sånt där. Jag kunde så att säga allt man inte ska kunna, medan ”Ankan” kunde allt man ska kunna. Så vi kompletterade varandra väldigt bra och brukade matcha mot Lasse Kinch och några andra som var på radiosidan.

Vilket är ditt bästa frågesportsminne?

– Jag vann en tävling där alla som kommenterade sport i radio och tv tävlade mot varandra. Jag hade aldrig trott att jag skulle sopa hem det, men det gjorde jag. Det gäller ju att ha tur så att man får frågor på just det man kan.

Den segern levde du gott på sen, förmodar jag?

– Ja ja, där gick man ju länge med lyft huvud genom korridorerna, haha.

Som gammal Kryzz- och quizexpert, vad skulle du säga är viktigast för att få till en bra frågesport?

– Det viktiga är nog att frågorna inte är så svåra att tittaren eller läsaren inte kan vara delaktig. De ska känna sig smickrade över att ”ja, det här kan jag!”. Det ska inte vara för svårt helt enkelt, inte alla frågor i alla fall. Kan man några frågor så känner man att ”ja, det här är en bra frågesport”. För alla är ju lite ego innerst inne, de tycker det är roligare om de kan svaren.

Det är svårt att ta död på mig, haha …

lite lättare väljer du mellan tre förslag. På varje sida finns det möjlighet att skriva ner dina svar – och

tävla mot andra! Vänd blad för facit – böj eller vik så hamnar rätt rad intill dina egna svar!