KRYZZ-KUNGEN: JAG ÄR INGEN KALENDERBI­TARE

ARNE HEGERFORS om frå­ge­sport­knep, bäs­ta ra­dar­part­nern och ti­den då det in­te ba­ra var att goog­la: ”Jag kun­de allt man in­te ska kun­na me­dan ’An­kan’ kun­de allt man ska kun­na”

Sport Quiz - - Front Page - Hen­rik Lund­gren

Han kom­mer från ge­ne­ra­tio­nen som kun­de allt. Lars- Gun­nar Björ­klund, Tom­my Engs­trand, Ing­var Olds­berg, Staf­fan Lin­de­borg och de and­ra all­ve­tar­na.

Men Arne Hegerfors ser sig in­te som nå­gon kalenderbi­tare. Även om hans bäs­ta frå­ge­sports­min­ne är när han slog samt­li­ga kol­le­gor i en ­täv­ling.

– Jag gick länge med lyft hu­vud ­ef­ter det, sä­ger tv- le­gen­da­ren.

Det var en tid då ba­ra SVT fanns, då Tip­sextra­mat­cher­na un­der vin­ter­halv­å­ret i prin­cip var den en­da fot­boll som den svens­ka tv­publi­ken fick nju­ta av. Och det var en tid ­fö­re in­ter­net.

I dag är var­je frå­ga be­sva­rad med en snabb goog­ling. Vem spe­la­de väns­ter­back för Chel­sea i pre­miä­ren? Vem gjor­de Sve­ri­ges förs­ta mål i VM 1994? Med vil­ken fot var det egent­li­gen som Andre­as Breh­me slog in se­ger­straf­fen i Vm-fi­na­len 1990? En­kelt, goog­la, och sva­ret finns där.

När Arne Hegerfors och hans kol­le­gor blev folk­kä­ra ge­nom ­Tip­sextra­sänd­ning­ar­na var in­ter­net nå­got otänk­bart. Och än­då kun­de­de allt.

– Nå­ja, allt vet jag in­te. Men en del fast­na­de­väl på vägen, om jag sä­ger så.

I stäl­let för att lä­sa på på in­ter­net fick den ti­dens kom­men­ta­to­rer häm­ta sin kun­skap från and­ra käl­lor.

– Vi läs­te ju tid­ning­ar­na och tog det mesta­den vägen. Al­la tid­ning­ar, da­gen fö­re match, match­da­gen, mor­gon- och kvälls­tid­ning­ar­na­. Och så de eng­els­ka, Daily Ex­press, Daily Mail, Eve­ning Stan­dard och allt vad de het­te­.

Gått i takt med lä­ke­kons­ten

Han har hun­nit fyl­la 76 år. Och har åkt på smäll ef­ter smäll de se­nas­te åren. Först en stro­ke, sen hjär­tin­farkt, följt av en hjärn­tu­mör. Men än­då lå­ter han in­te en dag äld­re än när han fi­ra­de mid­som­mar i Pon­ti­ac Sil­ver­do­me den där som­ma­ren för snart 25 år se­dan.

– Det är fan­tas­tiskt. Jag har, som jag själv lagt mär­ke till, rå­kat ut för det jag rå­kat ut för i takt med att lä­ke­kons­ten har kun­nat kla­ra av det. Stro­ke, hjär­tin­farkt och hjärn­tu­mör var sånt man dog av ti­di­ga­re. Men av ­nå­gon an­led­ning så har jag lyc­kats pric­ka in de där gre­jer­na pre­cis när lä­kar­na har kom­mit på hur man kan fixa det. Så det är svårt att ta död på mig, sä­ger han och skrat­tar hjärt­ligt.

Arne Hegerfors är en av Sve­ri­ges ge­nom ti­der­na mest upp­skat­ta­de kom­men­ta­to­rer. Med en otro­lig kun­skap in­nan­för pann­be­net. Fast när det kom­mer till frågesport, som i den här tid­ning­en, sä­ger han öd­mjukt att han ­in­te har mycket att kom­ma med.

– Jag är ab­so­lut ingen kalenderbi­tare. Jag var nog väl­digt bra på att slå upp det som jag in­te var rik­tigt sä­ker på. Jag var in­te grym på att vin­na frå­ge­spor­ter i sport­kun­skap. Men jag gil­lar att tit­ta på frågesport, men jag del­tar in­te of­ta om jag sä­ger så.

”Var­för fick in­te jag gö­ra sånt?”

Det där är en san­ning med mo­di­fi­ka­tion. Den min­nes­go­de minns Hegerfors som ­pro­gram­le­da­re för den po­pu­lä­ra mu­sik­frå­ge­spor­ten Kryzz i SVT, med fram­för allt Björn Skifs och Sven Me­lan­der som boll­plank. Pro­gram­met var oer­hört po­pu­lärt och sän­des un­der drygt åt­ta sä­song­er mel­lan 1987 och 1995.

SÅ RÄTTAR DU SPORTQUIZE­N

Var­je quiz be­står av 13 ­oli­ka frågor kring ett äm­ne. De svå­ras­te qui­zen har inga svars­al­ter­na­tiv, för de

Hur ham­na­de du där, från sport- till ­nö­jes­re­dak­tio­nen?

– Ja … Det var en bra frå­ga. Men det var nog Gu­nil­la Ni­lars på nö­jes­re­dak­tio­nen som, i spå­ren av Lennart Hy­land och Lars-gun­nar Björ­klund, tyck­te att de här som syss­la­de med sport var rap­pa i mun och kom ihåg en mas­sa namn hit och dit. Så de bor­de nog va­ra gans­ka rap­pa ock­så när det kom till nö­jes- och frå­ge­sports­pro­gram. Jag vet att jag till och med var li­te för­vå­nad in­nan där ett tag, var­för fick in­te jag gö­ra sånt? Men det fick jag ju till slut.

Hur pass mycket mu­sik­nörd är du då? Kun­de du sva­ren på frå­gor­na själv?

– Ab­so­lut. Mu­sik var mitt and­ra sto­ra ­in­tres­se ef­ter sport. Jag ha­de fak­tiskt löj­ligt många ep- och lp-ski­vor hem­ma, mel­lan 500 och 1 000. Jag kun­de in­te pas­se­ra en skiv­af­fär ut­an att kö­pa nå­got, det var som nå­gon sorts sjuk­dom. Men det var fan­tas­tiskt. Spor­ten var mitt sto­ra in­tres­se, följt av mu­si­ken. Och så lit­te­ra­tur på tred­je plats. Och det har ju vi­sat sig va­ra väl­digt bra i frå­ge­sports­sam­man­hang.

”Vi var oslag­ba­ra”

Det har märkts, även om han länge för­sö­ker hål­la sig öd­mjuk. Men hans part­ner­skap med An­ders ”An­kan” Parm­ström var in­te ba­ra fram­gångs­rikt i tv-ru­tan när du­on kom­men­te­ra­de hockey. Även i frågesport var de oer­hört fram­gångs­ri­ka.

– Vi var väl i stort sett oslag­ba­ra. ”An­kan” var ­ko­los­salt duk­tig i sko­lan och kan väl­digt mycket där­i­från. Me­dan jag in­te var så duk­tig i sko­lan, men kan allt el­ler väl­digt ­mycket runt om­kring. Tri­via om film, mu­sik, te­a­ter, böc­ker och sånt där. Jag kun­de så att sä­ga allt man in­te ska kun­na, me­dan ”An­kan” kun­de allt man ska kun­na. Så vi kom­plet­te­ra­de varand­ra väl­digt bra och bru­ka­de mat­cha mot Las­se Kinch och någ­ra and­ra som var på ­ra­di­o­si­dan.

Vil­ket är ditt bäs­ta frå­ge­sports­min­ne?

– Jag vann en täv­ling där al­la som kom­men­te­ra­de sport i ra­dio och tv täv­la­de mot varand­ra. Jag ha­de ald­rig trott att jag skul­le ­so­pa hem det, men det gjor­de jag. Det gäl­ler ju att ha tur så att man får frågor på just det man kan.

Den se­gern lev­de du gott på sen, ­för­mo­dar jag?

– Ja ja, där gick man ju länge med lyft ­hu­vud ge­nom kor­ri­do­rer­na, ha­ha.

Som gam­mal Kryzz- och quiz­ex­pert, vad skul­le du sä­ga är vik­ti­gast för att få till en bra frågesport?

– Det vik­ti­ga är nog att frå­gor­na in­te är så svå­ra att tit­ta­ren el­ler lä­sa­ren in­te kan va­ra del­ak­tig. De ska kän­na sig smick­ra­de över att ”ja, det här kan jag!”. Det ska in­te va­ra för svårt helt en­kelt, in­te al­la frågor i al­la fall. Kan man någ­ra frågor så kän­ner man att ”ja, det här är en bra frågesport”. För al­la är ju ­li­te ego in­nerst in­ne, de tyc­ker det är ro­li­ga­re om de kan sva­ren.

Det är svårt att ta död på mig, ha­ha …

li­te lät­ta­re väl­jer du mel­lan tre för­slag. På var­je si­da finns det möj­lig­het att skri­va ner di­na svar – och

täv­la mot and­ra! Vänd blad för fa­cit – böj el­ler vik så ham­nar rätt rad in­till di­na eg­na svar!

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.