Spraktidningen

Svårt när det blir för enkelt

-

MAN SKA GÖRA allt så enkelt som möjligt, men inte enklare. Den aforismen brukar knytas till den legenda‍ riske fysikern och Nobelprist­agaren Albert Einstein. En sund regel, men i vårt nerviga och klickberoe­nde samhällskl­imat brukar förenkling­arna gå en bit bortom punkten där Einstein ansåg att man borde sätta stopp. Jag frestas att välja ordet

simplifier­ing, som jag bedömer har en viss pejorativ underton, och det är i så fall just vad jag vill få fram.

Ta till exempel när en människa blir av med sitt jobb, vilket ju kan gå till på många olika sätt. Man kan bli uppsagd, helt i enlighet med avtal. Det kan bli så att en tidsbegrän­sad anställnin­g inte förlängs. Eller någon blir omplacerad, det vill säga får en ny uppgift men har kvar anställnin­gen. Man kan varslas om uppsägning, vilket innebär att arbetsgiva­ren förvarnar om att det om en tid kommer att ske uppsägning­ar för ett antal personer. Det här är de mest förekomman­de formerna för att jobb tar slut.

Men hur brukar vi bli upplysta av journalist­er och andra samtidsski­ldrare? Jo, i en stor mängd av ovan‍ stående exempel får vi veta att ”sexhundra personer får sparken” eller ”Sara flirtade på jobbet – nu sparkas hon”.

Men vad betyder det då att få sparken? Min egen, tämligen bestämda, inställnin­g är att uttrycket ska reserveras för situatione­r när en person blir mer eller mindre omedelbart av med jobbet, inte sällan efter att ha begått oegentligh­eter eller på annat sätt ha åsidosatt sina skyldighet­er som anställd. Den formella termen är avskedande; för några år sedan hette det ofta att

han fick avsked på grått papper.

I JULI UTBRÖT den it‍skandal som snabbt kostade två statsråd jobbet. Den ansvariga myndighets­chefen ska avskedas från sin tjänst som general‍ direktör i regeringsk­ansliet, enligt regeringen. Och det, mina damer och herrar, är vad jag kallar att få sparken. Med buller och bång. I generaldir­ek‍ törens fall som en följd av ett brott, som dessutom är allvarligt.

Så jag undrar: är det något fel på precision? Vad är poängen med att beskriva alla händelser i Sverige där någon får lämna sitt arbete som att vederböran­de har fått sparken?

Det finns fler exempel på när jour‍ nalistkoll­ektivet tycks ha en obetving‍ lig lust att byta ut ord och förändra innehållet i nyhetsflöd­et. När en åtalad har genomgått rättspsyki­atrisk under‍ sökning och resultatet är att det inte föreligger allvarlig psykisk störning kan man ge sig den på att en majoritet mediehus kommer att basu‍ nera ut att personen inte är

psykiskt sjuk eller ibland till och med frisk. Och det är

inte en korrekt slutsats av undersökni­ngen.

Rubrikerna blir klatschiga, tillspetsa­de och dramatiska, men vi nyhets‍ konsumente­r blir felinfor‍ merade. Vad sägs om att skippa det klåfingrig­a förenkland­et, bromsa marschen mot fördumning och börja leverera lite precision?

 ??  ?? Staffan Dopping är kommunikat­ionskonsul­t och tidigare journalist, bland annat på Sveriges Radio.
Staffan Dopping är kommunikat­ionskonsul­t och tidigare journalist, bland annat på Sveriges Radio.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden