Här får du svar om SPRÅK!
Språkvårdare, forskare och terminologer svarar på frågor om svenskt och engelskt språkbruk.
Empiri som inte finns i ordböcker
? Hur översätter man
Min empiri säger att … till engelska i veten skapliga sammanhang? Kan man säga: ’ My empirics shows
that …’ eller bör man skriva ’ My empirical data show that …’. – Martin
! Empirics var tidigare främst plural av substantivet empiric som bland annat betyder ’kvacksalvare’, men på senare tid har det även börjat användas av vissa i betydelsen ’empiri’, ’undersökningar’. Vi har dock inte kunnat hitta detta i någon ordbok ännu. Det förekommer alltså att man skriver The empirics show that
... Det överlägset vanligaste är dock fortfarande att man skriver My/the empircial data show that …, så det är att rekommendera. Hans Lindquist, Malmö högskola
Olika perspektiv på nazislaktare
? I en rubrik läste jag ”Nazislaktarens hus görs om till lyxvilla”. För mig signalerar det att det rör sig om en nazistslaktare och inte en mördare som är nazist. Är det inte en miss ledande formulering? – Jon ! Ordbildningar kan se olika ut; till exempel kan polismisshandel stå för både ’misshandel utförd av polis’ och ’miss handel riktad mot polis’. På samma sätt kan nazislaktare teoretiskt stå för både ’slaktare som är nazist’ och ’person som slaktar nazister’. Ordbild ningar kan avspegla olika perspektiv utan att det ligger några värderingar i det. Betydelsen blir ofta konven tionaliserad med tiden, till exempel så att vi i dag alltid läser ut kvinnomisshandel som ’misshandel som kvinna utsätts för’. I andra fall kan betydelsen vara mindre entydig, men av sammanhanget framgår så gott som alltid vad som avses. Nazi
slaktaren är kanske inte helt entydigt, men den konventionaliserade tolkningen är ’slaktare som är nazist’. Epitetet nazi, snarare än nazist, förstärker den tolkningen.
Ola Karlsson, Språkrådet
En referens till vem som helst
? Kan jag få en förklaring av vad generisk refe-
rens betyder? – Heidi
! Ordet generisk förekommer i svenskan med betydelsen ’som har att göra med ett släkte, en art’. Man talar om mänsklighetens
generiska utveckling och menar då människans utveckling som art. Ordet generisk är bildat till latinets genus som betyder ’släkte, art’.
Inom språkvetenskapen talar man om generisk bety delse hos ord, till exempel kan
människan ibland stå för en enda individ, ibland för alla existerande människor. I det senare fallet sägs ordet ha generisk betydelse.
Generisk referens är alltså när man till exempel inte refererar till någon specifik person utan generellt till vem som helst. Som exempel kan pronomenet hen dels ha en specifik referens, som i Kim kom in i rummet och hen satte sig ner,
dels en generisk referens: Om en kund vill klaga kan hen vända sig till kundtjänst.
Ingrid Olsson, Språkrådet
Omskrivning som tog över engelskan
? När kom omskrivning med do in i engelska språket och hur gick det till? Shakespeares Henry VIII säger ju I like her not och i bönen Fader vår används Lead
us not into temptation. – Gun
! Do- omskrivningen, som framför allt används i nekande och frågande satser, tros ha börjat växa fram redan under medelengelskans tid, under 1200- och 1300-talet, men etablerades på allvar under 1500-talet. Konstruktionen utan do fanns dock kvar, så att de båda varianterna levde sida vid sida under lång tid, och
do- varianten verkar ha varit vanligare i mer prestigefyllda former av engelska än hos
arbetarklassen. Shakespeare använder både konstruktioner
utan do ( I know not how I lost him från Othello) och med do ( Why do we hold our tongues från Macbeth), men från och med 1600-talet började konstruktionen utan do försvinna. Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet
Förlossning bara om barnafödande
? I dag har vi en ganska given tolkning av ordet förlossning – ingen skulle nog tänka på något annat än barnafödande. Men under 1700talet innebar
förlossning dödsögonblicket, när själen förlöstes från kroppen. När och varför ändrade vi innebörden av
förlossning? – Hans ! Av den historiska ordboken Svenska Akademiens ordbok, SAOB, framgår att ordet
förlossning använts med flera olika betydelser sedan 1500-talet. Artikeln om
förlossning i SAOB är publicerad 1927, och där anges att betydelsen ’slutet’, det vill säga dödsögonblicket, numera används ”blott i högre, i synnerhet religiös stil, föga brukat”, vilket visar att just denna betydelse inte längre var särskilt vanlig då. Även vid den första betydelsen ’befrielse, frigivning, räddning’ anges ”numera blott i högre stil”.
Men det var knappast så att ordet övergick från att betyda det ena till att betyda det andra, utan betydelserna förekom samtidigt, och sedan har ordet gradvis kommit att alltmer, och så småningom nästan uteslutande, användas om just barnafödande.
Ingrid Olsson, Språkrådet
Hej läsare! Komma är valfritt!
? Vad är det som gäller för kommatering efter hälsningsfras? Jag bruka skriva Hej, Sven! Är det rätt eller fel? – Lidija ! Det är valfritt att sätta ut kommatecken vid tilltalsuttryck, som i ditt exempel. Komma sätts alltid ut vid fraser som har en fristående ställning i meningen, men när det som följer endast är ett namn (eller motsvarande) är det sällan nödvändigt.
Sunna Nygård, Språkrådet