Spraktidningen

Håll reda på meter och metrar.

Ibland går det bra att skriva om flera metrar i stället för flera meter. Men det gäller att välja rätt tillfälle.

- Av ANDERS SVENSSON Illustrati­on GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

Idagarna är det nio år sedan Usain Bolt sprang 100 meter på världs‍ rekordtide­n 9,58. Loppet var i det närmaste perfekt. Efter en stark start höll Usain Bolt farten ända in på sträckans allra sista metrar.

Under dessa nio år har den jamaicansk­a sprinterns rekord aldrig varit riktigt hotat av någon konkurrent. Att ens vara i närheten av samma tider som Usain Bolt tillhör inte vanlighete­rna.

Vanlig inom idrotten är däremot plural‍ formen metrar. Nyligen avslutades friidrotts­EM i Berlin. Den som följde sändningar­na i radio eller tv kunde höra att det talades mycket‍om metrar. Men det finns fler plural‍ former som förekommer särskilt ofta när det rör sig om sport. Både kommentato­rer och idrottare talar till exempel gärna om hur

minutrar och sekundrar kan vara skillnaden mellan framgång och fiasko.

AV DESSA PLURALFORM­ER

är dock metrar den enda som finns i Svenska Akademiens

ordlista, SAOL. Där har substantiv­et meter två pluralvari­anter: meter och metrar, där meter är den vanligaste: hon hoppade sju meter; han är nästan två meter lång. Men metrar kan användas‍när det betonas att det rör sig om en del av en sträcka:

Usain Bolt segrade på 100 meter genom att passera ärkerivale­n på de sista metrarna.

Sammanhang­et avgör när det är lämpligt att använda

metrar. När det gäller ett maratonlop­p går det till exempel att tala om de

sista 100 metrarna, eftersom distansen är så lång att 100 meter bara utgör en liten del av den totala sträckan:

Maratonlop­pet fick en snöplig avslutning när stor‍ favoriten snubblade på de sista 100 metrarna och hela tätklungan kunde springa förbi.

Men det anses däremot inte vara korrekt att använda denna pluralform om hela sträckan, som i Usain Bolt springer 100 metrar snabbast i världen.

PLURALFORM­EN

metrar är inte pinfärsk i svenskan. I Anders Fredrik Dalins Ordbok

öfver svenska språket från 1850 definieras meter som ’enheten för det nya franska längdmåtte­t, något öfver 3 ⅓ sv. fot’. Där finns pluralform­en

metrer. I 1923 års upplaga av SAOL anges för första gången både metrar och meter som pluralform­er. Men där påpekas att metrar bara används när det gäller meter i betydelsen ’vers‍ mått’. Först i 1950 års utgåva nämns plural‍ formen metrar för längdmåtte­t meter. Formen

metrar följer samma böjningsno­rm som åker och åkrar. Därför betraktas den som korrekt.

Sannolikt är det just denna pluralform som har spridit sig till andra ord som betecknar längd och tid, som ju ofta förekommer i idrotts‍ liga sammanhang – till exempel minutrar. Men den formen, som främst förekommer i ledigt talspråk, finns inte i ordböckern­a. Skälet är att den bryter mot etablerade böjningsmö­nster i svenskan. Grundforme­n är minut. I plural följer minut samma regel som exempelvis salut och debut och får -er på slutet. På samma sätt nämns också ibland hur något kan hänga på

sekundrar. Inte heller det är en pluralform som finns i ordböckern­a. Sekundrar hörs nästan bara i vardagligt talspråk. Varken sekundrar eller minutrar bör användas i vårdat skriftsprå­k.

Pluralform­en metrar har sannolikt påverkat flera sammansätt­ningar där meter är slutledet, som millimeter, centimeter och decimeter. I plural går det också här att tala om millimetra­r,

centimetra­r och decimetrar. Och dessa former används även de ofta för att betona att det rör sig om en del av en sträcka:

I längdhoppe­ts sista omgång hoppade Johan de nödvändiga extra millimetra­rna för att vinna tävlingen. Växlingen i stafetten blev dramatisk. Först i växlingszo­nens avslutande centimetra­r lycka‍ des Kim lämna över stafettpin­nen till Sam. Löparna följdes åt hela maratonlop­pet. Det var först på upploppets sista decimetrar som Ulrika kunde spurta förbi Åsa.

Inom idrottens värld kan skillnaden mellan framgång och fiasko avgöras under de sista metrarna i ett maratonlop­p. Valet mellan meter och metrar får kanske inte lika drastiska konsekvens­er ur ett språkvårds­perspektiv. Men det kan vara skillnaden mellan hur mottagaren ser på stilnivån i det du säger eller skriver.

 ?? centimetra­rna. ?? Skillnaden mellan en bra och en dålig växling i stafetten kan hänga på de sista
centimetra­rna. Skillnaden mellan en bra och en dålig växling i stafetten kan hänga på de sista

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden