På engelska finns flera ord för nyckelpiga.
Språkvårdare, forskare och terminologer svarar på frågor om svenskt och engelskt språkbruk.
Blåbär och lingon på tre olika språk
Vad heter ’blåbär’ och ’lingon’ på engelska, tyska och franska och hur uttrycker man att bären inte är odlade utan kommer ”från skogen”? – Katharina ’Blåbär’ heter bilberry på engelska men även
blueberry förekommer. För att ange att bären är vilda eller plockade i skogen kan man använda wild. På tyska säger man Heidelbeeren eller
Blaubeeren om ’blåbär’. För att förtydliga varifrån de kommer kan man skriva aus dem
Wald eller Wald-heidelbeeren. I Frankrike heter ’blåbär’
myrtille, och för de vilda säger man myrtilles sauvages. ’Lingon’ har flera engelska namn, men vanligast är cowberry följt av lingonberry. På tyska säger man
Preiselbeeren och på franska airelles om ’lingon’. Katja Hallberg, Terminologi centrum TNC
Saknat ord fanns aldrig i ordlistan
Jag undrar varför ett så behändigt ord som
ohumörlig har tagits bort ur Svenska Akademiens
ordlista. – Maud Ohumörlig har aldrig funnits med i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, såvitt jag kan se. Däremot har humörlig funnits med i två upplagor – den från 1986 och den följande, från 1998. Att man tog bort det ordet beror säkert på att man bedömde att det inte var tillräckligt vanligt och spritt. Det betecknas med prov. för
provinsiell, vilket betyder att det hör hemma i vissa dialekter.
En nog så intressant fråga är varför SAOLredaktionen tog med humörlig 1986. Erik Magnusson Petzell, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg
Längre till granne på landsbygden
Vem räknas som granne, neighbour, på engelska? Next
door neighbour hör man ofta, men hur långt bort kan man bo och ändå betraktas som granne? – Magny
Next-door neighbour – på amerikansk engelska stavat
neighbor – är den klart vanligaste frasen. I fler familjshus har man också
ofta upstairs/downstairs
neighbours, men andra beteckningar är väldigt ovanliga. De allra flesta som räknas som grannar bor alltså alldeles inpå. Vi hittade bara några få undantag som neighbors in the same San Francisco apartment building
och my neighbor from across the street.
På landsbygden används ibland nearest: the nearest neighbour is a quarter-mile away. I glesbygd kan alltså närmsta granne bo ganska långt borta.
I politiska sammanhang används neighbour också ofta. Ibland gränsar inte länderna till varandra: Russia isn’t modernizing in the way that its Western European neighbors are, och ibland vill man visa samhörighet, som när en britt skriver: Our Scandinavian neighbours are already a lot closerthan us to a cashless society. Slutligen kan man också hitta grannar i rymden: The moon is our closest neighbor in space. Magnus Levin, Linnéuniversitetet
Dialektalt sätt att vara sömnlös
Tills för ett par dagar sedan trodde jag att
ligga på åga ingick i det allmänna rikssvenska språket. Att det inte var så insåg jag när en mig närstående inte begrep vad jag menade. I min upplaga av Svenska Akademiens ordlista ges betydelsen ’ligga och vara orolig att inte vakna i rätt tid’. För mig betyder det snarare att ligga på spänn, att vara på vakt, och det används både om djur och människor. Uttrycket är dialektalt enligt ordboken, men i vilka dialekter förekommer det och vad betyder åga? – Torbjörn Ordet åga eller aga, vilket är samma ord men med ett annat uttal, betyder i detta samman hang ungefär ’fruktan' och kan härledas tillbaka till forn svenskan i form av aghi.
Ligga på åga finns belagt från både Uppland och Norr botten och i de flesta andra landskap i norra delen av Sverige: Gästrikland, Dalarna, Hälsingland, Härjedalen, Medelpad, Ångermanland, Jämtland och Västerbotten. Det finns också i många fin landssvenska dialekter. Jenny Öqvist, Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala
Samma namn med flera stavningar
Den Hammarskjöldska släkten härstammar från Öland. Anfader är Peder Michilsson, även stavat Michelsson. I många böcker om adelskap och adelssläkter står det att hans efternamn är Mikaelsson. Är Michelsson och Michilsson varianter av Mikaelsson och kan man använda alla formerna om samma person? – Håkan När det gäller äldre personnamn kan stavningarna ofta variera. Man hade inte samma krav på rättskrivning förr, och namnen kunde säkerligen variera beroende på vilken miljö man vistades i. Mikaels
son är i dag den vanligaste formen men anfadern kan mycket väl ha förekommit både som Michelsson eller
Michilsson, som också är eller har varit vanliga sätt att stava förnamnet Mikael. I dag har vi kanske mest kvar en annor lunda form i Mickel räv. Du har alltså rätt i att det rör sig om ett och samma namn fastän stavningarna varierar.
Elin Pihl, Namnarkivet i Uppsala
Svårt att hålla rätt på lådorna
Den låda där man får fysisk post av alla de slag ska ju kallas
postlåda. De gula lådor där man lägger brev som ska skickas kallas brevlådor. Nu talas det om digitala brevlådor där man ska ta emot post från myndig heter och företag. Dessa ”lådor” borde väl då också kallas postlådor. Vad säger språkvetarna? – Lennart Ja, det är egentligen din distinktion som gäller, åtminstone i fackspråket. I Postens tidigare ordlista (åtkomlig via rikstermbanken.se) beskrivs en brevlåda som en ’uppsam lingsbehållare med öppning för brevförsändelser där kunderna överlämnar sina brevförsändelser till post befordran med Posten’ och en
postlåda som en ’anordning för postmottagare att ta emot postförsändelse utmed brevbärarens färdväg’.
Men i allmänspråket kallas väldigt ofta postlådor även för brevlådor, vilket bland annat
Svensk ordbok vittnar om när en brevlåda sägs vara ’upp hängd, lådliknande anordning där brev samlas upp för vidare befordran; även låda där post lämnas till viss adressat’.
Post respektive brev är ju egentligen inga bra ord för att uttrycka denna distinktion mellan ’uppsamlingslåda’ och ’utdelningslåda’. Att de i grunden är ord för samma sak – fast post är mer abstrakt och kollektivt, brev mer kon kret och individualiserande – bidrar till förvirringen. Det är alltså inte konstigt att
brevlåda används för ’postlåda’ i många sammanhang, särskilt kanske i överförd användning som för det metaforiska digital
brevlåda. Men visst vore det bra om man kunde upprätt hålla distinktionen. Det blir man själv varse till exempel när man ska söka på rätt ord för begreppet ’postlåda’ hos olika försäljningsställen.
Ola Karlsson, Språkrådet
Uttryck som kan ursäkta eget skryt
Idiomen blow one’s own trumpet och toot
one’s own horn verkar betyda ungefär samma sak. Finns det någon skillnad? – David Båda uttrycken betyder ungefär ’skryta’. Blow one’s own trumpet är vanligare i brittisk engelska och toot one’s own horn i amerikansk. Mest typiskt är faktiskt att man använder idiomen om sig själv för att tona ner eller ursäkta sitt eget
skryt: Not that I’m blowing my own trumpet or anything, but I do like to look after my wardrobe; If I may toot my own horn, I am a shit-hot samba dancer. Magnus Levin, Linnéuniversitetet
Nej som en glad överraskning
Varför börjar visan som heter Nej se det snöar med ett nej? – Henrik Använt så här kan
nej: et ge uttryck för att personen uppfattar något som förvånansvärt, anmärkningsvärt eller blir glatt överraskad. Som framgår av visans fortsättning – det var
väl roligt, hurra – handlar det i detta fall om en glad över raskning. Svenska Akademiens
ordbok tar upp nej i denna användning och ger också andra belysande exempel, som ”I morse kom min bror hem från Amerika. – Nej, gjorde han det?”
Marie Sörlin, Språkrådet
Därför används inte predikatsfyllnad
Ackusativ- och dativobjekt kallas numera direkt och
indirekt objekt medan predikatsfyllnad har bytt namn till predikativ. Inte sällan hamnar jag i diskussioner med äldre lärare om varför man bytt namn på dessa gramma tiska begrepp. Särskilt stridbar är en tysklärare som tycker att man med fördel kan använda ackusativobjekt och dativobjekt även i svenska, för att underlätta för eleverna. Varför har de här termerna bytts ut? – Jonathan Ett av argumenten för att byta ut predikatsfyllnad mot
predikativ är att det finns något missvisande med fyllnads- ledet i termen. Alla ”vanliga” objekt fyller ju i viss mån i en betydelse, utan att vara predikatsfyllnad. I Han
äter jordgubbar är ju jordgubbar något som förtydligar äter, utan att vara en predikatsfyllnad. Ett annat argument är att kännetecknet för alla predikativer är att de böjs efter sitt huvudord. Det gäller både det som förr kallades predikats fyllnad och fyller en (tänkt) lucka – till exempel Stugorna är
gröna – och predikativer som inte fyller någon lucka utan skulle kunna utelämnas – Hon målar stugorna gröna. Eftersom orden beter sig på samma sätt var det bättre att kalla dem samma sak, nämligen predikativ. Vad gäller direkt och indirekt objekt i stället för ackusativ
och dativobjekt är förklaringen att man i dagens svenska inte har ackusativ- eller dativändelser. Eftersom det inte finns någonkasusböjning kvar vill man undvika dessa kasusrelaterade termer. Direkt och indirekt objekt säger i stället något om relationen mellan det som händer och de personer eller saker som är med om det som händer. Tyskan har ju kvar kasusböjning, och där är termer som ackusativ objekt och dativobjekt mycket pedagogiska och rimliga, eftersom objekt på tyska får kasusändelser.
Sofia Tingsell, Språkrådet
Moderna tiders kriminalteknik
Jag undrar hur ni ser på termen forensik som har börjat dyka upp i svenskan, inte minst i samband med it-frågor. Jag studsar lite varje gång jag ser det. Tidigare har vi brukat använda kriminal
teknik om jag inte tar fel. – Sam
Adjektivet forensisk hittar man belägg för, både nyare och äldre (’som har att göra med rättsväsendet’ enligt National
encyklopedins ordbok). Däremot får jag mest nyare belägg för
forensik; de äldsta beläggen är från 2008, medan det äldsta för forensiker är från 2003.
En sökning i medietexter visar att forensik ofta är knutet till datavärlden. Det verkar användas i utbildningar för blivande ”detektiver” i ”cyber rymden”, och för övervakning av it-system. It-forensiker ger ganska många träffar. Men av ledningar och former av foren
sik används allt oftaresom en synonym till kriminalteknik. Åsa Holmér, Terminologi centrum TNC
Oväntad skillnad i Västsverige
Min svärmor som är från Skövde reagerade för många år sedan på att jag, som är från Göte borg, sa ”gått i sönder” när det egentligen ska vara ”gått sönder”. Är det en dialektal skillnad? – Ulf Att göteborgskan skulle skilja sig från de mer bondska dialekterna västerut i det avseende som du tar upp har jag inte hört talas om förut. Jag hade väntat mig det motsatta. Att säga i före sönder anges i Svenska Akademiens ordbok som ”mer eller mindre bygdemålsfärgat”. Det är visserligen inte ovanligt att göteborgskan gör som ”bygdemålen” i många fall, men det förklarar ändå inte din svärmors reaktion. Skövdedialekt borde höra till samma grupp av bygdemål. Jag ser två möjliga för klaringar. Antingen var din svärmor mån om att tala ”korrekt” och reagerade på ditt eftersom det inte är vad man lär ut i skolan, eller så hör Skövde i själva verket inte till samma dialektområde som Göteborg i just detta avseende. Erik Magnusson Petzell, Dialekt-, namn- och folk minnesarkivet i Göteborg
En siffra som bryter mönster
Siffran fyra ställer till det med sitt tvåstaviga uttal när det används i sammansatta ord. Man säger
fyrdelad, fyrdubblad, fyrfaldig och så vidare i stället för
fyradelad eller fyradubblat, som låter styltigt. Finns det fler anledningar till att det blir
fyrdelad och inte fyradelad? För den likaså tvåstaviga siffran
åtta är det väl direkt fel att använda uttrycket åttdelad? Samma sak när det gäller siffrorna nio och tio. Varför utmärker sig just siffran fyra? Vill så gärna kunna gå vidare i livet, trots denna inkon sekvens. – Jorma Språket är fullt av ”inkonsekvenser” av det här slaget. De
mönster som etableras beror i hög grad på historiska tillfälligheter. Men några troliga delförklaringar kan jag erbjuda.
Att mani sammansätt n inga r med fyra oftast använderden förkortade förledsformen fyr
har, som du själv är inne på, säkert att göra med att fyra, till skillnad från andra låga tal, är tvåstavigt. Man kan notera att formerna fyr, ått, ni och ti ofta förekommer vid "räkning – liksom faktiskt också ibland elv, trett, fjort, femt, sext, sjutt,
art, nitt och tjug. Utöver fyr- förekommer en enstavig förledsform vid en del sammansättningar med åtta, åtminstone i sammansätt ningen åttkantig som är väletablerad ( jämte variant formen åttakantig). Formen
åttdelad är dock väldigt ovanlig, även om jag nog inte skulle vilja beteckna den som direkt fel.
Att en förkortad förleds form av just fyra är utbredd har förmodligen att göra med att sammansättningar med
fyra är betydligt vanligare än sammansättningar med högre tvåstaviga tal.
Lisa Rudebeck, Språkrådet
Latenstid bäst för fördröjning
Jag saknar en defini tion och översättning för latency när det används om fördröjning i kommunikationsnätverk. Är det kanske det engelska ordet man ska använda? – Johan Nej, använd latenstid, en svensk term som föreslås redan i
Dataordboken från 1984 (TNC82), den verkar stå sig än. Definitionen för latenstid lyder: ’tiden från det att en datorstyrenhet initierar ett anrop för hämtning av data till dess att överföring av dessa data påbörjas’. Även latens förekommer i dag, men om det är just tiden som avses är
latenstid en mer precis term på svenska än latens. Katja Hallberg, Terminologi centrum TNC
Världsspråk utan enhetliga regler
Finns det någon språkinstitution för det engelska språket, motsvarande Svenska Akademien och Académie Française? – Arne Nej, det finns inget övergripande språkorgan för de engelsktalande länderna, förmodligen för att ett sådant skulle bli svårt att hålla ihop med tanke på att språket är så spritt över världen och uppvisar så många regionala skillnader. Å andra sidan finns
Kär nyckelpiga har många namn
Jag har hört ordet ’nyckelpiga’ översättas med
ladybird, ladybug och ladybeetle. Är alla dessa ord
korrekta? – Lisa En nyckelpiga kan ha flera olika benämningar på engelska. Ladybug är vanligast i amerikansk engelska, där även ladybeetle förekommer i mindre omfattning. Ladybird används mest i brittisk engelska, där det även finns ett fjärde ord, ladycow, som dock verkar vara på utdöende, utom eventuellt i vissa dialekter. Förledet lady sägs referera till ’Our Lady’, alltså Jungfru Maria. Att beetle och
bug används som efterled är ganska naturligt, eftersom orden betyder ’skalbagge’ respektive ’insekt, [liten] skalbagge’.
Bird däremot refererar till nyckelpigans förmåga att flyga som en fågel.
Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet det en spansk språkakademi i Madrid, med filialer i vart och ett av de 22 spansktalande länderna.
För engelskan finns det där med ingen motsvarighet till
Svenska Akademiens ordlista och liknande preskriptiva vägledningar för hur språket ska användas. I stället har vanliga förlagsutgivna men välrenommerade grammatik böcker, ordböcker och så kallade style guides kom mit att fylla en motsvarande funktion. Det finns även ett stort verk, Oxford English Dictionary, OED, som liknar den omfattande Svenska Akademiens ordbok, SAOB, och som bland annat används av språkforskare. Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet
Negativt att bara plocka bästa bären
Vad är ursprunget till det engelska uttrycket cherrypicking, som används när någon väljer ut de bästa delarna av något? – Vega Ursprunget verkar anspela på att man plockar de finaste körsbären från träden. I samband med brexit förhandlingarna har Stor britannien av EU anklagats för cherry-picking: any free trade deal must avoid so-called “cherry picking” – Britain agreeing to follow some EU rules
but not others. Som framgår av exemplet betraktas cherry
picking som något negativt. Magnus Levin, Linnéuniversitetet
Tåg kan absolut vara tommare
Jag har som språknörd då och då funderat över adjektiv som logiskt sett inte borde gå att böja. Det började med ett litet inombordsfniss en gång vid ett tunnelbanestopp då jag fick höra förarens utrop: ”Det kommer ett tåg efter oss också, som är betydligt tommare.” Min hjärna fick lite förströelse under den fortsatta färden mot Centralen – hur tomt menade han att det var om det var ”tommare än tomt”? Det slog mig även att det finns fler adjektiv som används på liknande sätt, som full och
pank. Vad är det här för sorts adjektiv? – Lars Det du talar om kallas
absoluta adjektiv, för att de sett till grund betydelsen ”egentligen” bara kan vara det ena eller andra: antingen är något tomt eller inte tomt. Grammatiskt sett går det dock bra att böja sådana adjektiv och betydelsen hos kom para tio n s formen
tommare, i konstruktioner som ”tåget är tommare”, används i praktiken inte i betydelsen ’tommare än tomt’, utan för att jämföra något. Det ena tåget är ’lite närmare att vara helt tomt’ än det andra, men inget av dem är tomt. Många andra adjektiv kan tolkas på samma sätt: det
blåare huset behöver inte vara ett blått hus, utan kan vara ett hus vars färgton är närmare blått än något annat hus som det jämförs med.
Absoluta adjektiv kan också modifieras med adverb, som
ganska unik eller väldigt pank. Även här ska det tolkas som att de rör sig på en skala i för hållande till en viss egenskap. Något som är ganska unikt är inte det enda i sitt slag, men det är sällsynt, och den som är väldigt pank har kanske inte ens råd att köpa mat, medan den som ”bara” är pank åtminstone har några slantar kvar. Innebörden i sådana konstruktioner måste alltså tolkas i sitt sammanhang.
Ingrid Olsson, Språkrådet
Så är du vaksam när du skriver så
En sak jag länge undrat över är användningen av ordet så i olika sammanhang. Jag tenderar att uppfatta det som ett onödigt tillägg som bör undvikas i skrift, åtminstone i mer formella sammanhang, men i dag såg jag följande mening i Svenska Dagbladet: ”Utöver klimatavtalet och hotet om Iran så har Trump även skrotat frihandelsavtalet Trans-pacific Partnership, TPP, samt inlett omförhandlingar med Kanada och Mexiko om det nordameri kanska frihandelsavtalet Nafta.” Är rekommendationen numera att man använder ordet
så på det sätt som görs i artikeln? Och vilken ordklass hör så till? – Catherine
Så är ett ord som kan ha flera funktioner och tillhöra flera ordklasser, bland annat adverb. Adverbet så kan även det användas på flera olika sätt. Det du ger exempel på har kallats gränsmarkerande så och har tidigare dömts ut som
talspråkligt eller stilistiskt olämpligt i skrift för att det ”upprepar” satsledet före. Nu ser man det mer som ett sätt att tydliggöra satsens struktur. Det kommer precis före det finita verbet, i ditt exempel
före har, och ofta efter långa adverbiella satsled, i ditt exempel efter prepositions
frasen Utöver klimatavtalet och
hotet om Iran. Man kan se det som ett sätt att signalera att ”nu är det långa första satsledet äntligen slut, nu kommer det finita verbet”.
Språkvården avråder inte från denna användning av så generellt, men ett flitigt bruk av så- konstruktionen kan ge ett talspråkligt intryck åt skriven text. Av rent stilistiska skäl kan man därför vara vaksam på den om man skriver formellt och vill hålla en strikt stil.
Maria Bylin, Språkrådet
Rena rama sättet för att förstärka
Min elvaåriga dotter Stina undrar över uttrycket rena rama.
Vad är rama? – Johan
Rama i uttryck som rena rama sanningen
är ett ord som från början betydde olika läskiga saker. En trollkarl med onda krafter kallades för ram, det vill säga elak och ond, och man kunde använda ram om spökerier också. Sedan började ordet användas allmänt förstärkande, ungefär som att ordet jätte från början betydde ’en (människoätande) jätte’ och sedan började betyda ’mycket’ som i jättestor. Rena rama sanningen betyder alltså ungefär ’den rena (riktiga, tydliga) jätte-sanningen’.
Sofia Tingsell, Språkrådet Språktidningen samarbetar i Frågor & Svar med språk vårdare, forskare och termino loger vid Terminologicentrum TNC, Malmö universitet, Linné universitetet samt Insti tutet för språk och folkminnen och dess avdelningar Dialekt-, namn-och folk minnesarkivet i Göteborg, Dialekt- och folk minnes arkivet i Uppsala, Namnarkivet i Uppsala och Språkrådet i Stockholm.