Saras grammatik.
Vissa av dem verkar i skymundan. Andra får alltid vara i ropet. Här ids Sara Lövestam hylla några av svenskans slitvargar.
Första utnämningarna till Hjälpverbens hall of fame!
IÅRETS UPPLAGA AV Melodifestivalen introducerades inslaget ”Melodifestivalens hall of fame”. Särskilt minnesvärda aktörer i Melodifestivalen valdes in i denna hall och belönades med små skulpturer. Antagligen tänkte ni alla som jag när ni såg dem: Visst, Melodifestivalen i all ära – men hjälpverben då?
Jag håller med er. Hjälpverben har alltför länge fått verka i skymundan, trots sina strålande insatser.
Ett hjälpverb är, för den som tillfälligtvis har glömt det, ett verb vars öde är att följas av ett annat verb. I en mening som Ove ska faxa är det ska som är hjälpverbet och faxa (på nyordslistan 1987!) som är huvudverbet. Vanliga hjälpverb som ska, vill och måste är tydliga, skarpa verb som har motsvarigheter på många språk. Men
så har vi de lite mer delikata, ofta svåröversatta hjälpverben, som får alldeles för lite uppmärksamhet. Jag är därför stolt över att presentera: Hjälpverbens hall of fame!
1. LÄR:
I meningar som
Det lär vara fint på Gotland förmedlar lär en subtil hänvisning till någon annans utsaga. Lär kan också förutspå ett troligt framtidsscenario, som i Gittan lär vara full i morgon också. Den dubbla betydelsen ger lär en plats i Hjälpverbens hall of fame.
2. NÄNNS:
Nänns sprider en varm känsla av mänsklig sensitivitet – att nännas eller inte nännas
göra något är att lyssna till sitt samvete. Och i meningar som
Jag nändes inte väcka honom
känner man verkligen kärleken.
Nänns har därför en självklar plats i Hjälpverbens hall of fame.
3. VERKAR:
När verkar används som hjälpverb, ger det språkbrukaren en omedelbar brasklapp. Grannen har anlitat svart arbets kraft – jaså, hur vet du det? Grannen verkar ha anlitat svart arbetskraft – jaså, intressant tes! Likt bland annat lär, tör och tycks, förändrar verkar huvudverbets modalitet.
4. FÅR:
Får förmedlar generositet i meningar som Du får gå före, och en önskan om att göra det rätta i frågor som Får jag klappa hunden?. Samtidigt är det får vi använder för förbud – där man i vissa språk säger (direktöversatt) Du måste inte säger svenskar i stället Du får inte. Får väljs för sin förmedling av tillåtelse in i Hjälpverbens hall of fame.
5. SLIPPER:
Slipper rymmer i sina sju bokstäver så mycket: Att huvudverbet representerar något man inte vill göra. Att man inte behöver göra det. Det kan användas passivt aggressivt: Vad lägligt, då slipper du träffa min mamma. Dessutom låter det roligt och används därför i ramsor som: En gul knapp sa att du slapp.
6 OCH 7. GITTER OCH IDS:
Gitter är orkars numera något undanskuffade kusin. Men prova själv att säga Jag gitter inte städa, och känn hur det adderar en känsla av lättja och flärd till din orkeslöshet! För en mer norrländsk känsla: använd ids.
8. RÅKAR:
Råkar är hjälpverbet som i många språk måste översättas till adverbial i stil med oavsiktligt eller utan att mena det. Så enkelt det är att förmedla avsaknad av intention med detta hjälpverb – som i infinitiv delar form med en kråkfågel! För detta får råkar sin plats i Hjälpverbens hall of fame.
ETT STORT GRATTIS
till alla invalda hjälpverb! De hjälpverb som inte valdes in, och som i morgon kommer att rasa i kvällstidningarna, kan jag trösta med att ingen prisceremoni lär hållas då jag inte gitter ordna med prispokaler.
Läs mer om hjälpverbet ha på sidan 36.