6 fakta om rumänska
Rötterna finns i latinet – men många slaviska drag har lånats in
Antal talare:
Omkring 25 miljoner talare, varav 20 miljoner i Rumänien och 3 miljoner i Moldavien, där språket ibland kallas för moldaviska. Rumänskan är även minoritetsspråk i Ukraina och Serbien. Dessutom finns mer än 1 miljon rumänsktalande i Italien, 800 000 i Spanien – och 18 500 i Sverige.
Historia:
Rumänskan har utvecklats från latinet under stark påverkan av framför allt de sydslaviska språken. Under det nationalistiska 1800-talet infördes latinska bokstäver i stället för kyrilliska, samtidigt som många slaviska ord ersattes med lånord från andra romanska språk. Det gör att dagens rumänska har fler franska än inhemska ord med latinskt ursprung.
Grammatik:
Rumänskan är det enda romanska språket där substantiven bevarar en rest av latinets kasusböjning. Băiatul, ’pojken’, heter till exempel băiatului i dativ och băiatule i vokativ. Till skillnad från i de andra romanska språken placeras den bestämda artikeln -ul sist i ordet.
Alfabet:
Bokstäverna ș och ț uttalas som sh- respektive ts-ljud. Bokstaven ă står för ett obetonat ”ö”, som ”er” i engelskans better.
Två bokstäver, â och î, uttalas likadant: ett slutet i-ljud, som också finns i ryskan. Under en tid på 1900-talet skrevs ’Rumänien’ därför Romînia i stället för România.
Ljudförändringar:
Liksom i andra romanska språk har de latinska orden genomgått regelbundna ljudförändringar, men ofta i en annan riktning. E och o har till exempel blivit diftonger och l har ersatts av r: det latinska ordet sole, ’sol’, har alltså blivit soare på rumänska. Samtidigt har k ersatts av p som i patru, ’fyra’, som kommer av latinets
quattuor.
Liten ordlista:
buna (ziua)!/la revedere! = ’hej!’/’hej då!’ – ordagrant ’god (dag)!’ och ’på återseende!’ român = ’rumän’ – av latinets romanus, ’romersk medborgare’ drept/direct = ’rak’/’direkt’, båda av latinets directus – det är vanligt med latinska dubbletter, där det ena ordet är inhemskt och det andra ett inlån från franskan da = ’ja’ – minst 10 procent av ordförrådet har slaviskt ursprung bacșiș = ’dricks’, av turkiskans bahşiş – även turkiska lånord förekommer
la paștele cailor = ’hästarnas påsk’ – sägs om något som nästan aldrig inträffar