50-tal personer gick utbildning i att hantera nödsituationer
Vad gör du om mobilen är död, internet har slutat fungera och ljuset inte tänds när du slår på strömbrytaren? Försvarsutbildarna höll i veckan en utbildning i Henån under temat kris. – Det handlar inte om att bunkra källaren full med Bullens pilsnerkorv för att ha mat hemma, utan att ha beredskap att klara sig minst en vecka utan hjälp från samhället, säger Ulla Reimers, aktiv i Försvarsutbildarna.
Vad ska man göra för att klara sig och sin familj vid en kris i samhället? Under den rubriken talade Försvarsutbildarnas utbildare, Ulla Reimers från Orust och Ronny Wikström från Sotenäs. Ett 50-tal personer hade kommit till kulturhuset Kajutan för att lära sig mer om vad man som privatperson måste tänka på vid en större kris. För din säkerhet! som utbildningen heter genomförs över hela landet.
Materialet som duon pratade runt är framtaget av Försvarsutbildarna i samarbete med Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB).
– Försvarsutbildarna är en rikstäckande ideell frivillig försvarsorganisation med cirka 30 000 medlemmar. Försvarsutbildarna har funnits på Orust sedan 1914, Orust tillhör Bohuslän-Dal som en av tolv föreningar, säger Ulla Reimers.
De båda delade med sig av kunskap och erfarenheter kring var man som enskild hittar information vid kriser och hur det går att stärka sin egna förmåga att ta hand om sig själv och nära om det uppstår en kris.
– Vad gör vi om vi står utan vatten och el, om det inte går att betala i affären, om maten i affären tar slut och internet inte fungerar, om det inte går att tanka och kollektivtrafiken ligger nere?
Hemberedskap är svaret på de frågorna enligt Ulla Reimers. Gör en plan för hur det går att ordna med vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden under sju dagar, tipsades det om under kvällen.
– Att ha hemberedskap innebär att du ska kunna klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Du har ett stort ansvar själv, för liv och egendom. Det går inte att sitta och vänta på att kommunen ska hjälpa till. Kommunens ansvar är att äldre och barnomsorg fungerar, liksom skolan, räddningstjänst och vattentillförsel.
Ett sätt att förbereda sig är att handla på sig mat som räcker till alla i hushållet under en vecka. Basvaror men även vatten på flaska ska finnas, så även belysning i form av ficklampor och stearinljus.
– Det handlar inte om att bunkra källaren full med Bullens pilsnerkorv för att ha mat hemma, för hur ska maten värmas? Finns det stormkök hemma? Det behöver finnas mat som inte kräver tillagning eller behöver förvaras i kyl eller frys, säger Ronny Wikström.
Med under kvällen var Orust kommuns räddningschef Marcus Larsson och kommunens nytillträdde kris- och beredskapsstrateg David Krantz för att svara på frågor från åhörarna kring vilken beredskap Orust har i händelse av kris. Det blev en frågestund där flest frågor ställdes till räddningschefen. Bland annat lyftes oron kring vattenförsörjningen vid en krissituation.
– Var finns det vatten att hämta?
Kör ni ut tankar hämta själv? eller måste man
Räddningschefen lugnade åhörarna med informationen att det finns en året runt-öppen vattenkiosk vid räddningsstationen i Henån och att det kommer att köras ut vatten till områden där det behövs.
– Vid kris ställer vi ut nödvattencontainrar där det behövs, var de platserna är går inte att säga nu utan det vet först då vi verkligen står in
för ett behov att köra ut vatten. Det kan handla om ett behov på västra Orust, då är det dit vattentankarna får köras.
Flera frågor berörde kommunens beredskap vid olyckor och naturkatastrofer, med raset i Stenungsund i nära minne. Någon lyfte frågan vilken beredskap kommunen har vid längre strömavbrott, oro fanns för färjorna till Flatö, Malö och Lyr som går på el.
– Det är inte kommunens sak, utan Trafikverkets men jag vet att de har resurser att sätta in om det blir kris, säger räddningschefen.
Stenungsunds kommun har trygghetspunkter på flera platser i samhället. Där kan man få information, värme, dricksvatten, lättare förtäring eller övernattning. På vissa finns nödtelefon så att man kan nå 112 vid telestörningar. Trygghetspunkter bemannas ofta av frivilliga och kommunens personal. Några trygghetspunkter finns inte på Orust, men det förs diskussioner kring att inrätta sådana, enligt David Krantz, kommunens nya riskoch beredskapsstrateg.
– Jag började arbeta i kommunen för tre veckor sedan så jag är inte helt insatt, men jag vet att trygghetspunkter är något som vi diskuterar.