”Kyrkan förlorade en vän och ledare i ett ögonblick”
Det har gått tre månader sen den tragiska olyckan där kyrkoherde Johan Ernstson miste livet, en händelse som chockade och försatte Tjörns pastorat och dess församlingsmedlemmar i stor sorg. – Kyrkan och dess anställda ställdes inför en situation de aldrig upplevt förut, de förlorade en vän och ledare i ett ögonblick, säger Lars Hjort som fick rycka in som kyrkoherde.
Inne på pastorsexpeditionen i Skärhamn är det lugnt och tyst. På väggen hänger ett porträtt av Johan Ernstson och en dikt skriven dikt av honom. Här på pastorsexpeditionen har också tillförordnad kyrkoherde Lars Hjort sitt kontor. Han har arbetat i Stenungsund som kyrkoherde under 21 år men de senaste tretton åren som kyrkoherde i Partille, och fick i all hast frågan om han kunde leda pastoratet i somras.
– Jag fick frågan en vecka efter att Johan gått bort, och en månad senare var jag på plats. Jag är egentligen pensionär men kände att jag verkligen ville hjälpa till i den svåra situation som uppstod i församlingen, säger han.
Han berättar att den första tiden med personalen präglades av en stark handlingskraft.
– Så som det ofta blir när en katastrof inträffar. Man blir ganska rationell och vill få saker på plats. Även om man är i chock och allt känns hemskt och fruktansvärt så vill man ha han. ordning, säger
Ganska omgående efter den tragiska händelsen samlades personalen för samtal och biskop Susanne Rappman kom för att visa sitt deltagande i sorgen.
– En lärdom är att vi måste bli bättre på att be om hjälp när något sådant här händer. Kyrkan är van att krishantera andras sorg och förtvivlan, men vi kan inte trösta och krishantera oss själva. Där behöver vi se över hur vi kan hjälpa varandra på ett bättre sätt inom kyrkan. Det finns inte i systemet idag. Vi är inte bäst i klassen på egen beredskap, om man säger så, säger Lars Hjort.
Olyckan fick stor uppmärksamhet även i riksnyheterna och många medier sökte ansvariga inom församlingen för kommentarer.
Hur hanterade ni mediepådraget mitt i sorgen?
– Här hade vi också kunnat be om hjälp. En stor organisation har ofta en pressansvarig som kan stötta, det hade inte vi utan vi fick ta det själva, säger han.
Eftersom mer än 60 procent av Tjörnborna är medlemmar i Svenska Kyrkan så förstår han att det fanns en önskan om att få veta mer och bli informerade om vad som hänt.
– Men vi stod mitt i det och vi är inte medietränade, så det var svårt ibland att hantera, säger han.
Nu har tre månader gått sen olyckan och Lars Hjort tycker att församlingen har ett stabilt arbetslag.
– I dag är det mer saknad än sorg, även om det är individuellt. Livet går vidare och man kan nästan känna skuld i sorgeprocessen. Sorgen har olika nivåer och vi lyfter och pratar ofta om hur Johan hade tänkt och gjort i olika frågor, säger han.
En del av processen är att tillsätta tjänsten som kyrkoherde och arbetet med att leta efter en permanent ersättare har precis börjat.
– Vi kan aldrig ersätta Johan, det är inte tanken. Han har lämnat ett stort tomrum efter sig, säger Lars Hjort.