Elisabeth vill göra världen bättre genom fotbollen
Hon är en doldis i storklubben. Elisabeth Andertons jobb som hållbarhetschef genomsyrar hela föreningen IFK Göteborgs verksamhet. ST-tidningen mötte henne mitt i en intensiv period.
Vad är hållbarhet i en fotbollsförening? Är det att IFK Göteborg har en del spelare som håller i gång i allsvenskan när de närmar sig 40 år och fortfarande träffar mål? Inte riktigt, men det tangerar mer med både fotbollskunnande och publikströmningar än vad många tror.
Hållbarheten ska bidra till harmoni i ett lag, såväl som att locka publik till matcherna, en publik som känner sig delaktig i något. Hållbarhetschefen Elisabeth Anderton, bosatt i Timmervik, är den kreativa mittfältaren i föreningen IFK Göteborg, men som inte heller kliver undan för hårt arbete.
– Hållbarhet handlar såväl om organisatorisk utveckling som om hållbar utveckling på individnivå. Socialt ansvar och samhällsengagemang bedrivs till stor del inom vad vi kallar för IFK Göteborg i samhället. IFK Göteborg har funnits sedan 1904. Vi ska vara en klubb att se upp till både på och utanför planen och ha fokus på att vara hela stadens lag. Då är det bra om vi vet hur det ser ut i samhället och hur vi ska spegla det, säger Elisabeth Anderton.
Hennes intresse för IFK Göteborg kom via saxofonen på den tiden Blåvitt var riktigt bra. Elisabeth Anderton spelade altsax i Kungälvs musikkår och ett av uppdragen var att underhålla i samband med matcherna när IFK Göteborg körde över diverse europeiska storlag i Champions League och vann allsvenskan år efter år. Pappa Alan Anderton, känd som mannen bakom Gullbringa golfbanas resa från tre ynka hål till en fullskalig 18-hålsanläggning med flera elitspelare på greenen, hade tagit med sig fotbollen i Liverpool FC:s färger från hemlandet England. Fast för Elisabeth var det Blåvitt som sökte sig närmast hjärtat.
Långt senare arbetade Elisabeth Anderton med Gatans lag, en fotbollsförening för människor som lever eller har levt i hemlöshet, missbruk, kriminalitet eller annat socialt utanförskap. 2015 anställdes hon i IFK Göteborg. Hon efterträdde då Kennet Andersson som bedrivit ”Samspelet” och som samlade sociala insatser.
Hennes uppdrag var från start att arbeta med samhällsengagemang och för att IFK Göteborg ska vara ”Hela Stadens Lag”. Göteborgs stad hade släppt Jämlikhetsrapporten, om skillnader i livsvillkor och hälsa. Det var en delvis dyster läsning, men samtidigt grund för en utmaning.
– Göteborg är en väldigt segregerad stad med stora olikheter och skilda levnadsvillkor. Det skiljer nio år på medellivslängden beroende på var du bor. Vissa områden pekas ut som socialt utsatta. Vi ser det som utvecklingsområden där det finns en enorm styrka, men det saknas ofta resurser och möjligheter till föreningsliv och trygga mötesplatser. Fotboll är ett universalspråk och ett verktyg för att kunna förena staden, säger Elisabeth Anderton.
För fem år sedan utsågs hon till hållbarhetschef i IFK Göteborg och blev en del av ledningsgruppen i föreningen. En hållbarhetsansvarig ska numera finnas i alla de klubbar som ansöker om Europalicens och i de 32 klubbarna i allsvenskan och superettan blir hållbarhet allt viktigare
Hållbarhet och ekonomi, men också ekologi och social medvetenhet skulle genomsyra hela klubben. Det var uttalat.
"Göteborg är en väldigt segregerad stad med stora olikheter och skilda levnadsvillkor. Det skiljer nio år på medellivslängden beroende på var du bor.
– Varje beslut vi fattar ger en konsekvens någonstans, över tid och ekonomiskt, konstaterar Elisabeth Anderton.
Bland initiativen som IFK Göteborg har satt i gång märks är till exempel att arbeta för en mer jämlik stad, skapa trygga mötesplatser i stadsdelarna Bergsjön, Biskopsgården och Hammarkullen i samarbete med bostadsbolagen. De fotbollsplaner som finns i förorten togs många gånger över av äldre ungdomar, läs killar. IFK bidrog till att skapa Cruyff-courts.
Den förre storspelaren Johann Cruyff hade en funktionsnedsatt kille i grannskapet som inte fick vara med och spela. Det väckte solidaritetskänslan i honom och idén att skapa bättre anpassade, mindre planer i utsatta områden. Planerna har uppmuntrat till spontanfotboll och kostnadsfria träningstillfällen, där IFK Göteborg funnits med i bakgrunden.
– Vi utbildar även coacher, det är ungdomar med ledaregenskaper. I samverkan med föreningar har vi hittat individer vi vet har ett inflytande och utbildat dem. Allt är helt integrerat med föreningen. Våra spelare i representationslagen utbildas i vår värdegrund och blir superviktiga förebilder.
– Många ungdomar i dagens samhälle mår dåligt, med sociala medier, stress och press. Idrotten över lag och IFK Göteborg kan vara en möjlighet att nå ut till dem.
Vad får IFK Göteborg tillbaka av sitt hållbarhetsarbete?
– En klubb som håller och presterar över tid och som kan bidra till att utveckla staden Göteborg och ett bättre samhälle och det må låta som en klyscha, men bidra till en bättre värld. Vi får förhoppningsvis en förening som alla vill tillhöra och känner gemenskap i. Genom att vi arbetar medvetet med hållbarhet så ökar vi förutsättningarna att få IFK att växa och betyda mer för fler. Det har vi sett inte minst på våra läktare under denna säsong där vi slagit publikrekord och där läktarna mer än någonsin speglar vår stad. Att någon känner att de är en del av något och vill vara ofta på matcher, det är något som har byggts över tid. Det går inte bara att dela ut fribiljetter och tro att folk kommer. Känner de inte identifikation åker de inte dit. Vårt damlag, som har växt fram organiskt, är otroligt viktigt. Inte minst för att för att unga tjejer ska se att det finns en väg och en plats för dem.
Det pågår en ständig uppdatering av fotbollsvärlden i och utanför Sverige. Globala mål med krav på hållbarhet och värdegrund ska finnas med i den internationella fotbollen, även om organisationer