Förslag om elevflytt mellan skolor väcker stark kritik
Ett förslag på omorganisation och elevflytt mellan Kristinedalskolan och Kopperskolan har väckt starka reaktioner, även om utredningen bara är i sin linda. Kritiken handlar bland annat om att inga lärare, vårdnadshavare eller elever tillfrågats innan förslaget nyligen presenterades för kommunens välfärdsutskott.
Bakgrunden till förslaget är en utredning som gjorts för att komma till rätta med problem som sjunkande måluppfyllelse och kunskapsresultat bland eleverna på framför allt Kristinedalskolan.
Förvaltningens utredning visar att Kristinedalskolan både har en högre andel elever som kommer från ett område med socioekonomiska utmaningar och markant fler elever med utländsk bakgrund jämfört med övriga grundskolor i Stenungsund.
Flera negativa effekter av skolsegregering har också identifierats på samma skola där antalet behöriga lärare i årskurs 7-9 är lägre än på övriga högstadieskolor i kommunen och eleverna i årskurs F-6 under en längre tid visat lägre kunskapsresultat än sina jämnåriga kamrater på andra skolor.
Utifrån kartläggningen har förvaltningen nu gjort bedömningen att nuvarande skolstruktur inte främjar integration och en likvärdig utbildning för eleverna i kommunen.
För att vända utvecklingen föreslås därför en omorganisation och elevflytt mellan Kristinedalskolan och den närliggande Kopperskolan, där den sistnämnda skulle bli en renodlad F-3-skola och den första rymma årskurs 4-9. Detta för att skapa bättre möjligheter att organisera enheterna på ett hållbart sätt utifrån pedagogik, personal, kompetens och ekonomi.
Förslaget presenterades nyligen för kommunens välfärdsutskott men ärendet bordlades då till den 28 augusti.
– För det återstår ännu många frågetecken att reda ut, inte minst ekonomiskt, förklarar kommunalrådet Maria Renfors (M), ledamot i välfärdsutskottet, som röstade för att bordlägga ärendet.
Detta bifölls även av Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas representanter i utskottet medan Liberalerna röstade på förvaltningens förslag, med tillägget att förvaltningen återkommer med förslag på kompetensutveckling i svenska som andraspråk redan nu i mars.
Förslaget har rört upp starka känslor hos personal på de båda skolorna som vänder sig mot att varken de, vårdnadshavare eller elever tillfrågats om sin syn på saken under utredningens gång.
– Kritik som sedan lyfts mot utredningen har samtidigt mötts med kalla handen, säger en av de anställda som vill vara anonym.
Personal på båda skolorna ska enligt samma person vara negativa till förslaget, då man inte ser någon vinst med förändringen.
I en skrivelse, som skickats till kommunledningen och som ST-tidningen tagit del av, redogör personalen vid de båda skolorna för sina farhågor vid en eventuell sammanslagning.
De pekar både på ekonomiska och verksamhetsmässiga aspekter, men befarar också att en sådan omstrukturering skulle leda till att personal söker sig bort från Stenungsund, med förlorad kompetens till följd för kommunen.
De säger sig även se en risk för att beslutet kommer att leda till personalnedskärningar och övriga ekonomiska neddragningar på skolorna, med följd att även elever aktivt väljer bort Kristinedalskolan och Kopperskolan i framtiden.
”Personalen VET att det kommer bli väldigt mycket arbete och ta lång tid för att få det att fungera vid en sammanslagning av två skolor. Det är väldigt tungt att flytta – och bli flyttad på – både fysiskt och psykiskt. Vi på Kristinedal F-6 har varit med om det både vid branden och vid fuktskadan som följde nybygget efter branden”, skriver personalen vid nämnda skola.
En oro för att socioekonomiskt starka och svensktalande familjer i framtiden skulle välja bort ”centrumskolorna” Kopper/Kristinedal,
framförs vidare med farhågan att detta skulle kunna leda till att elevunderlaget blir fortsatt segregerat – och då i värsta fall ännu mer än i dag.
Maria Renfors håller med om att det finns många saker att ta hänsyn till om man skulle välja att gå vidare med förslaget.
– Det är också därför vi beslutat att bordlägga ärendet, för att kunna väga för- och nackdelar vidare. Faktum kvarstår dock att förtroendevalda inte kan blunda för att kunskapsresultaten på någon av våra grundskolor inte når upp till samma nivå som övriga, trots många års olika insatser, satsningar och åtgärder. Det är också anledningen till att utredningen har genomförts.