Nu väntar ett stålbad för NU-sjukvården i år
Höjda löner, ökade kostnader, dyrare läkemedel. Lägg därtill ett eftersläpande underskott från i fjol. I år fattas drygt 450 miljoner kronor i NU-sjukvården. Målet är att minska kostnaderna med hälften av det. Det är den svåraste ekonomiska situationen som NU-sjukvården någonsin stått inför. – Jag har varit chef i snart 30 år och aldrig varit med om något liknande, säger Björn Järbur, sjukhusdirektör.
För att få ekonomin att gå ihop under året skulle egentligen fler än var tionde nettoårsarbetare i NU-sjukvården behöva sägas upp. En hårresande siffra bara några år efter att allmänheten applåderade sjukvårdens anställda för deras insatser under pandemin. Då, när siffrorna gick ihop på sista raden. Hur kunde det bli så illa, så snabbt?
– Vi har haft en inflation som har påverkat hela samhället. För vår del har kostnaderna på totalen ökat med åtta procent, intäkterna med tre procent. Det är en obalans vi behöver tackla. Dels ser vi en kvardröjande effekt av covid-19. När statsbidragen som följde med pandemin försvann blir skillnaderna stora, säger Björn Järbur som nu står inför karriärens hittills svåraste utmaning.
Det positiva är att kostnadsökningarna ser ut att bromsa in och normaliseras redan 2025-2026. Men vårdens allvarligaste utmaning ser ut att bli alltmer permanent – att locka till sig och behålla kompetens arbetskraft. I skenet av det problemet vore det enligt Björn Järbur fullkomligt ödesdigert att balansera underskottet enbart med uppsägningar.
– Vi har ett skitår framför oss. Alla som håller på med bemanning vet att har man en gång gjort sig av med sin kompetens tar det många år att återskapa den. Därför måste vi hitta ett klokt sätt att hantera detta.
Inte desto mindre pågår arbete inom NU-sjukvården att ikläda sig en mer strömlinjeformad och framtidsanpassad kostym.
– Vi ser ingen ljusning i frågan om kompetensförsörjning. Under ganska lång tid kommer vi att bli färre och färre i arbetsför ålder. Då krävs omställning av vården för att de som finns ska räcka till, säger han och tillägger:
– Många tycker att det är tokigt att vi minskar personal, men vi måste bygga organisation som ska klara utmaningarna de kommande 30 åren.
Björn Järbur vill ogärna ”räkna huvuden” i absoluta numerärer. Trots det är 220 nettoårsarbetare en siffra de har arbetat med ifråga om den besparing som anses behövas under 2024. Målsättningen är att minska kostnaderna med 225 miljoner kronor, vilket utgör fyra procent av den totala omsättningen.
– Kan vi växla dyra timmar mot billigare timmar gör det inget om vi är fler. Kan man få bort kvalificerad övertid och bemanningstid mot billigare timmar gör det nytta både för patienter och anställda, säger han.
I fråga om konkreta besparingar pågår arbetet inom NU-sjukvården med febril aktivitet. NU-sjukvårdens styrelse har ännu inte fattat beslut om alla delar, exempelvis ambulansverksamheten och psykiatrin.
NU-sjukvårdens styrelse har även skickat vidare en lista med åtta åtgärder med potential att förbättra NU-sjukvårdens ekonomi till regionstyrelsen. Det är åtgärder som NU-sjukstyrelsen inte har rådighet över men som de bedömer skulle ha stor effekt på verksamheten. Remisstvång till sjukhusens akutmottagningar, snabbare hemtagning av utskrivningsklara patienter och en bättre rustad primärvård med förmåga att undvika onödiga inläggningar av multisjuka äldre står på listan. Tillsammans bedöms de tre punkterna kunna spara drygt 140 miljoner kronor för NU-sjukvården. Björn Järbur vågar dock inte hoppas på gehör under 2024.
Det går för långsamt?
– Arbete pågår regionalt nu för att omhänderta detta och det är bra. Min bedömning är att den ekonomiska effekten kommer att bli begränsad för NU-sjukvården 2024, säger Björn Järbur.