Här är de bästa vårdcentralerna i området – enligt patienterna
Från ingenstans till inte bara första plats i STO-regionen – Stora Höga Läkarhus & Rehab är dessutom bäst i hela Västra Götalandsregionen och faktiskt topp 20 i Sverige. Allt enligt de senaste siffrorna från den nationella patientenkäten som rankar vårdcentraler i Sverige. – Det är klart att man är stolt, säger Mikael Spetz, läkare på och ägare till Stora Höga Läkarhus.
De 215 vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen jämförs i den nationella patientenkäten med varandra med hjälp av olika parametrar. Dessa kan så klart ha olika tyngd, men helhetsintrycket är att betrakta som den främsta. I den förra mätningen var Stora Höga Läkarhus inte med. Vårdcentralen hade knappt kommit igång med sin verksamhet och var därmed för liten för att kunna räknas.
– Helhetsintrycket är det som vi i personalen pratar om, att man som patient har förtroende för den här enheten, säger Mikael Spetz.
– Det är klart att det är roligt att vara etta i Västra Götaland vad gäller helhetsintryck. Det är klart att man är stolt, men det bär inte iväg för oss, säger han och hyllar personalen:
– Precis alla är otroligt viktiga! Mikael Spetz arbetade tidigare i Backa Läkarhus med verksamhet i bland annat Stenungsund. Företaget blev uppköpt av Capio.
I det läget valde Spetz, som personligen är besjälad av att arbeta i verksamheter i något mindre skala, att bli sin egen entreprenör med vårdcentraler i Älvängen och Skepplanda. Stora Höga Läkarhus & Rehab öppnade i oktober 2022. En kollega till honom äger tio procent av verksamheten i bolaget och Mikael Spetz resten.
– Jag fokuserar på mitt läkaryrke men jag är de facto också ägare och vd, säger Spetz som varit verksam som läkare sedan år 2000.
För en vecka sedan bjöds det på tårta hos personalen då vårdcentralen hade uppnått 3 000 listade patienter. Den absoluta merparten kommer så klart från närområdet som Stora Höga, men också från Stenungsund.
– Vi har haft en snabb pålistning. Vi vill bli en naturlig del i ett samhälle och här i Stora Höga. Vi anställer personal efter det som efterfrågas, säger Spetz.
– För mig har det familjära och att patienterna känner igen personalen ett extra värde. Att patienterna är så nöjda här är för att de blir sedda. Och de känner igen till exempel Emelie i kassan och Anna på labb.
På Stora Höga Läkarhus arbetar ett 30-tal personer. Utöver att vara en vårdcentral driver man en rehabenhet plus UPH – det senare är vård för psykisk ohälsa bland barn och unga.
– Vi har öppet på torsdagskvällar men också fem timmar på söndagar. Det är ett frivilligt åtagande – det är inget som vårdcentraler måste ha – men vi vill ha den servicen, förklarar Mikael Spetz.
– Att ha öppet på söndagar har tillkommit sedan starten. Vi tycker att behovet finns.
Att det finns till exempel rehab i samma hus betraktar man på Stora Höga Läkarhus som ”en självklarhet”.
– Jag tycker det är fantastiskt bra att vi kan erbjuda rehabverksamhet i direkt anslutning till vårdcentralen.
” Om vi skulle röra oss i någon riktning i någon av parametrarna flera år i rad, ja då tycker jag att det har ett värde. Att vi skulle vara ”bättre” än någon annan vårdcentral ... jag tycker man ska vara försiktig med det. Mikael Spetz
Mottagningen för barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska inte förväxlas med BUP.
– Anledningen till att Västra Götalandsregionen har startat UPH är för att det ska finnas en första linjens vård. Vi gör – tycker vi själva – gedigna kartläggningar tillsammans med familj, skola och socialtjänst, säger Mikael Spetz.
– Om man behöver utredas för neuropsykiatriska störningar, så ska BUP göra det. Då skriver vi en remiss. Vi hoppas att de som inte
behöver BUP:s resurser inte heller söker sig dit utan söker sig hit.
– Vi är en del av samhället och ser samhällets utveckling. Den psykiska ohälsan har ökat. Belastningen i sjukvården kopplat till det har ökat jättemycket.
Varför ökar den psykiska ohälsan – som du ser det?
– Det finns nog hundra parametrar, men det är klart att det bland annat har med familjens och skolans situation att göra liksom segregation. Det är hela samhället som har förändrats.
Den nationella patientenkäten är en indikation på hur vårdcentralerna utför sina uppdrag. Bedömningarna kommer från patienterna.
– Man ska vara jätteärlig med att det här statistiskt sett inte är en bra undersökning. Underlaget är för litet. Det är för få patienter som svarar, säger Spetz som dock tycker att det går att använda undersökningen för internt bruk.
– Om vi skulle röra oss i någon riktning i någon av parametrarna flera år i rad, ja då tycker jag att det har ett värde. Att vi skulle vara ”bättre” än någon annan vårdcentral ... jag tycker man ska vara försiktig med det, anser han.
– Men vi tycker att det är roligt att många väljer oss och att de flesta patienter som kommer hit har varit väldigt nöjda. Den känslan har också vi. Det bekräftas i en sådan här mätning.
Så här många patienter är listade på respektive vårdcentraler. Siffrorna är från per den 29 februari 2024.
Capio Vårdcentral Stenungsund: 11 850
Närhälsan Tjörn vårdcentral:
11 622
Capio Vårdcentral Orust: 10 113
Närhälsan Stenungsund vårdcentral: 9 597
Närhälsan Stora Höga vårdcentral: 7 685
Capio Vårdcentral Almö: 5 613
Stora Höga Läkarhus: 3 004
” Det finns nog hundra parametrar, men det är klart att det bland annat har med familjens och skolans situation att göra liksom segregation. Det är hela samhället som har förändrats. Mikael Spetz om varför han tror att den psykiska ohälsan ökar