Kontantfria trenden mattas av – beredskapsfrågan spelar in

Kontanterna har tappat mark i Sverige senaste åren och fler privatpersoner uppger att de har svårt att få betala med sina sedlar. Men nu tycker Svensk Handel sig se en avmattning på den kontantfria trenden. – Jag tror faktiskt att det smyger sig in ett litet medvetande kring kontanter och beredskapsfrågor, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Att det helt plötsligt inte längre går att betala med kontanter i vissa butiker, restauranger och på bussar och tåg har nog de flesta märkt av. Antalet kontanter i omlopp i Sverige har minskat. En utveckling, som tillsammans med Norge, sticker ut jämfört med andra länder där kontantmängden istället ökat.

Enligt en färsk undersökning från Riksbanken uppger hälften att de velat betala med kontanter, men att butiken inte accepterat dem. Det är en ökning jämfört med året innan, då siffran var på 37 procent. En förklaring kan vara att fler i samband med kriget i Ukraina byggt upp kontantbuffertar, som man nu vill bli av med. ”Men det är också möjligt att fler butiker har slutat acceptera kontanter”, skriver Riksbanken.

Enligt branschorganisationen Svensk handel accepterar dock fortfarande nio av tio av handlarna kontanter som betalmedel. Kaféer och restauranger ingår inte i undersökningen. Och trenden att sluta ta emot kontanter tycks avta, menar Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

– Jag skulle säga att trenden håller på att plana ut. Vi ser att det är fler som har för avsikt att acceptera kontanter på lång sikt. Jag tror faktiskt att det smyger sig in ett litet medvetande kring kontanter och beredskapsfrågor.

Bland argumenten för den kontantfria butiken finns att kontanthanteringen blir allt dyrare och säkerhetsfrågan, där facket vill komma bort ifrån sedlar och mynt utifrån rånrisken. Bland argumenten för kontanter finns tillgänglighetsfrågan, där man menar att det kontantlösa samhället utesluter äldre, funktionsvarierade och ekonomiskt utsatta, som inte har möjlighet att ha betalkort eller bank-id. Eller som Karsten Richter på Snusboa i Stenungsund för fram: valfrihet och att slippa ”kortavgifterna som bidrar till bankernas miljardvinster”.

Och nu då också beredskapsfrågan. Nilervall säger att pandemin, den hackerattack som Coop utsattes för sommaren 2021 som gjorde att butiker fick hålla stängt och Ukrainakriget har spelat in här.

– Innan pandemin funderade man nog inte speciellt mycket på det. Men det har blivit en annan insikt om att vi är ganska sårbara om korten ligger nere eller man utsätts för en cyberattack, och att man behöver ha en plan B. Och då är det är Swish och kontanter som gäller.

Vad tänker Svensk Handel om trendbrottet?

– Vi tycker väl att det är ganska sunt att man tänker på beredskapsfrågor. Det kan ju bli väldigt sårbart annars.

Kortbetalningen står för över 90 procent av alla transaktioner i handeln – kontanterna står för 6-7 procent, resten är Swish och fakturor. Vanliga betalkort anses generellt vara det billigaste betalmedlet för handlarna.

– Det blir allt dyrare med kontanter ju mindre vi har i omlopp, det har ju Riksbanken också gjort en undersökning på ur ett samhällsperspektiv, säger Bengt Nilervall.

En annan aspekt som påverkar är också vad kunden vill betala med. Och även om kontanterna står för en liten del av totalen så riskerar handlare att få ”bad will” om man slutar ta emot dem.

Om man vill ha kvar kontanthanteringen, kan det finnas en poäng i att som kund försöka påverka handlare genom att betala med just kontanter?

– Absolut, kunderna har den stora makten. Man pratar mycket om att man vill ha ekologiskt och närodlat – men om man inte köper det så erbjuds det inte, säger Bengt Nilervall.

"Vi ser att det är fler som har för avsikt att acceptera kontanter på lång sikt.