Vad hände med Vinland?

Expert: Dr Alex Sanmark forskar i medeltida arkeologi vid centret för nordiska studier på University of the Highlands and Islands. Hon specialiserar på olika aspekter av vikingatiden: allt från religion till juridik och könsaspekter, såväl i Skandinavien som i de nordiska bosättningarna runt Nordatlanten.

Hur viktiga är bosättningarna L’anse aux Meadows för vår förståelse av vikingabosättningarna i Nya världen?

De är avgörande eftersom det är den enda större vikingabosättning vi hittat i Nya världen. Det finns dock flera fynd som visar att vikingarna varit här. Två isländska sagor berättar exempelvis om vikingarnas färder till Vinland från Grönland och Island. Dessa berättelser har sporrat mångas fantasi och satt igång sökandet efter vikingalämningar längre söderut, särskilt i USA. Det har också förekommit fejkade lämningar, till exempel att man i modern tid tillverkat runstenar. Vikingarnas bosättningar i Nya världen är en viktig politisk fråga för dem som bevisa att européer har funnits här länge. De isländska sagorna är opålitliga som historiska källor eftersom de började nedtecknas först på 1200-talet. Dessutom är de skönlitterära, och inte faktabaserade. Så de berättar inte nödvändigtvis faktiskt vad som hände. Att vi inte kan utgå ifrån att allt som står i de skriftliga källorna stämmer gör upptäckten av den här bosättningen ännu viktigare.

Finns det fler vikingabosättningar som liknar L’anse aux Meadows på andra ställen i Amerika?

Nej, men på senare år har man har hittat en möjlig vikingabosättning på Baffin Island. Det finns även ett stigande antal arkeologiska fynd från olika platser i Kanada som tyder på att vikingar vistats där och bedrivit handel med lokalbefolkningen. Det är möjligt att vikingarna organiserade handelsnätverk och att de färdades mycket längre inåt land än man tidigare trott. Framförallt rör det sig om sådana föremål som lokalbefolkningen inte hade tillgång till vid den tiden, såsom elddon, metallföremål och ylletyg. Sådana fynd är av avgörande betydelse eftersom de visar på vänskaplig handel och ger oss en delvis annan bild än den vi får genom de skriftliga källorna.

Hur kom det sig att vikingarna kunde överleva flera hundra år på Grönland men samtidigt inte kunde kolonisera Vinland som har bättre klimat och större naturresurser?

Bosättningen vid L’anse aux Meadows var antagligen inte avsedd som en permanent plats utan som ett basläger dit man fraktade timmer och annat som det inte gick att få tag i på Grönland. Det verkar som om vikingarna stannade här i kortare perioder. Att mer varaktigt kolonisera skulle ha inneburit att frakta hit väldigt många fler människor och som vi vet var kolonin på Grönland inte särskilt stor. Sedan var inte L’anse aux Meadows någon bra plats om man ser till vilka naturresurser som saknades på Grönland. För att få tag i dessa måste vikingarna färdas långt inåt landet. Färden från Grönland till Kanada var lång och kunde ta upp till en månad, vilket såklart gjorde det svårt med regelbunden trafik. Till sist kan det ju ha varit så, även om det inte finns bevis för det, att motsättningarna med lokalbefolkningen blev så våldsamma att bosättningarna fick överges.

Hur såg relationen till ursprungsbefolkningen ut?

Det är något vi inte vet så mycket om. De isländska sagorna berättar både om handel och strider. Vi hittar dock fler och fler fynd som visar att de hade mycket med varandra att göra. Kanske var situationen i sin helhet mycket bättre än den vi får berättad för oss i sagorna. I sagor kan det ju också vara intressant att överdriva dramatiska skeden och strider. Om man ser till hur mycket fynd som gjorts nu på senare tid finns det anledning att tro att vi kommer att göra ännu fler fynd framöver.

Hur var det möjligt för vikingaskeppen att ta sig hela vägen över Atlanten?

För oss kan det kanske verka konstigt att folk vågade ge sig av i öppna båtar över havet. För att förstå det måste man sätta sig in i sammanhanget. Det var förstås en både lång och farlig resa och i sagorna finns historier om skepp som går under, men vikingarna var sjövana och hade lång erfarenhet av resor till havs. Atlantfärderna var inte de första resorna de gjorde. Skandinaverna hade använt sig av båtar med segel från åtminstone tidig järnålder och deras båtbyggarkonst och sjömanskap hade utvecklats under flera hundra år. De var enormt skickliga sjöfarare och navigatörer som verkligen kunde segla. De visste också hur man kunde dra nytta av havsströmmarna och hur man kunde läsa av fisk och sjöfåglar för att finna land.

”Bosättningen vid L’anse aux Meadows var antagligen inte avsedd som en permanent bostad utan som basläger.”