Den kinesiska skattflottans sju resor
Zheng He ville stärka kinesiskt inflytande genom att bedriva handel med andra världsdelar.
Kina 1405–1433
Den första av kinesiska skattflottans sju vågade resor inleddes år 1405. Resorna leddes av utforskaren och amiralen Zheng He och pågick till 1431. De ökade det kinesiska imperiets inflytande i världen, från Indonesien till Afrika.
Flottan beställdes år 1403 av Yongle-kejsaren Zhu Di och han gav den muslimska eunucken Zhen He uppdraget som befälhavare för expeditionen. Med sina 180 centimeter i strumplästen var kapten Zheng He en imponerande gestalt. Han hade tagits tillfånga som barn när han bara var 10 år. Därefter hade han klättrat i graderna inom det militära och lyckats göra intryck på kejsaren genom sina insatser på slagfältet. Nu var han kejsarens betrodda rådgivare och fick ansvaret för att hitta nya handelsvägar till sjöss. Tanken var att ersätta de långa karavanvägar som utgjorde kinesernas handelsrutter på land. En annan målsättning var att förstärka Kinas status som supermakt i arabiska länder och Östafrika.
Även om Zheng Hes kroppslängd var imponerande vid denna tid, var det inget mot hans flotta. De största fartygen mätte runt 71 meter – men de kan ha varit så långa som 137 meter – och krävde en besättning på flera hundra man.
Flottan skulle i tur och ordning ta sig först till nutida Vietnam och därifrån vidare till Java, Malackahalvön, Sumatra, ögrupperna Andamanerna och Nikobarerna, nutida Sri Lanka, Kolkata (Calcutta) och därifrån tillbaka till Kina. Jungfruresan var långtifrån problemfri och Zheng He såg sig tvungen att vända sin flotta vid Sri Lanka, där de inte var välkomna. På hemresan fick han kämpa emot den fruktade piraten Chen Zuyi utanför Palembang i Indonesien. Piraten Zuyi blev ännu en del av den värdefulla last kapten Zheng He hade med sig tillbaka till Kina. Skeppen var fullastade; med ombord fanns till och med sändebud och viktiga diplomater från länderna de besökt.
Flottan satte åter segel två år senare då diplomaterna och sändebuden skulle hem igen. Direkt efter återresan 1409 blev Zheng He beordrad att göra om den första resan. Den tog två år. Därefter fick han och besättningen vila i två år i Kina innan det 1413 var dags för nästa, ännu mer omfattande och utmanande resa.
Under denna fjärde resa skulle de segla till Arabiska halvön och vidare därifrån till Afrika. Hormuz, Aden, Muscat, Mogadishu och Malindi var hamnar på vägen. Denna gång skulle flottan få med sig oerhörda skatter och både ting och varelser som man aldrig tidigare skådat i Kina aldrig, till exempel giraffer. Kejsaren lär ha uppskattat detta, för han beordrade ytterligare två lika långa resor, men med andra stopp på vägen.
Medan flottan befann sig till sjöss dog kejsaren på slagfältet i ett fältslag i kriget mot mongolerna. Även om Zheng Hes skattflotta hade bidragit med mycket gott till Kina var expeditionerna dyra. Den nye Hongxi-kejsaren bestämde att de måste upphöra, men han avled efter bara ett år. Hans son och efterträdare Xuande-kejsaren bestämde sig för att ännu en expedition skulle organiseras, men det skulle bli den sista.
År 1429 hade Zheng He börjat åldras och bli svagare. Den sjunde resan, som inleddes 1431, tog tre år och besökte 17 olika hamnar. Det finns anledning att tro att han var före européerna med att runda Godahoppsudden. Under återresan avled Zheng He och han begravdes till sjöss. Under hans kommando hade den kejserliga flottan inte bara hittat nya handelsvägar utan också visat omvärlden att Kina var en makt att räkna med.