DJUREN SOM INSPIRERADE DARWIN
Jättesköldpadda
Darwin var alldeles för upptagen med att observera sköldpaddornas beteende och att samla in prover (och med att undersöka hur sköldpadda smakade) för att inse att de olika djuren han studerade skilde sig åt mellan öarna. De jättelika långsamma djuren gav Darwin associationer till en förhistorisk ö och han fascinerades av hur ointresserade de var av människor. Det var Nicholas Lawson, guvernör över Galápagosöarna, som berättade för Darwin att mönstren på sköldpaddornas skal såg olika ut på de olika öarna.
Megatherium
Under sina resor i Sydamerika hittade Darwin flera skelett som han antog kom från Megatherium (ett sedan länge utdött djur som liknade en jättestor sengångare). Men det fanns detaljer som fick honom att tvivla. Till exempel hade ett av hans fynd en ryggplatta inte olik ett bältdjurs. Tanken att arten hade utrotats på grund av en enda stor, katastrofliknande händelse verkade mindre och mindre sannolik. Darwin började att tro att djurarters överlevnad eller utplåning kunde ha med något annat att göra och började lägga grunden till teorin om arv och miljö.
Finkar
När Darwin samlade in finkar på Galápagosöarna hade han ingen aning om att de olika underarterna kom från olika öar. Genom att noggrant studera de små skillnaderna hos finkarna började han inse att de olika varianterna av finkar kunde ha en gemensam anfader, och att de sedan hade utvecklats olika när de anpassat sig olika lokala miljöer. Han fann 13 olika underarter som hade utvecklats på de olika öarna. Galápagosfinkarnas olika utseenden kom att lägga grunden för Darwins teori om det naturliga urvalet.