Vitlycke firade mångfalden
Vitlycke museum firade Världsdagen för kulturell mångfald med berättelser, musik och sång från världens alla hörn. Bland annat från Syrien och Senegal.
Vid Vitlycke museum firade man Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling med berättelser, musik och sång från världens alla hörn.
Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling är en dag där FN, Förenta Nationerna, vill att smedlemsländerna ska stödja kulturell mångfald och verka för ett internationellt kulturutbyte, och det var just detta som man gjorde på Vitlycke museum under söndagen.
– FÖRHOPPNINGARNA SOM vi har inför dagen är att öppna upp och känna att vi inte är så olika. Speciellt med de här bilderna som vi möts av varje dag i tidningar, i tv, fruktansvärda berättelser, säger Christina Toreld, programansvarig vid Vitlycke museum.
– Man har en förmåga som människa att stänga av, det händer inte här, det händer inte mig. Men vi lever ju tillsammans i den värld som vi har i dag.
Och under dagen delades flera berättelser sinsemellan, allt från glädje till sorg när publiken deltog i ett smakprov från det lokala berättarprojektet ”Att komma hem- långt borta” som arrangerades av Eva Dal, skådespelare i Uttryckslabbet, och Vitlycke museum.
– När man flyr från ett land så tar man inte med sig möbler, men man tar med sig sitt kulturarv, man har med sig sina berättelser. Och det är tanken med namnet på projektet. säger Eva Dal.
I PROJEKTET MÖTS ett antal deltagare en gång i veckan där de får möjligheten att berätta om sin flykt och sin nya plats i Sverige. Just den här dagen fick vi möta Mohamed Bassam Badawi, Mohamoud Habib och Amani som delade med sig av sina berättelser och erfarenheter.
Amani, som inte vill uppge sitt efternamn, berättade om sin sista dag i Syrien i ett bildspel, och om hur det kändes att fly till ett främmande land. Hennes historia skapade starka känslor hos publiken.
– Jag hade aldrig rest tidigare, jag hade aldrig sett ett annat land och min första resa blev en flykt, säger Amani.
Dagen avslutades med att Assane Sane och Tapha Ndiongue samlade in publiken till en stund fylld av sång, dans, musik och berättelser från deras hemland Senegal.
”När man flyr från ett land så tar man inte med sig möbler, men man tar med sig sin kultur och sina berättelser”