De hittade oupptäckta hällristningar
TANUM: ODOKUMENTERADE SKÅLGROPAR VÄCKER INTRESSE I förra veckan upptäcktes hällristningar på en tomt i Småris i Tanums kommun, något som arkeologerna Tommy Jansson och Andreas Toreld tyckte var spännande.
NYHETER: Hällristningarna vid Småris i Tanums kommun hittades av en ren slump av arkeologerna Tommy Andersson och Andreas Toreld.
Just nu håller de på att dokumentera de hällristningar som finns i Tanums kommun och hittills har de gjort 50 nyfynd.
Hällristningarna, eller skålgropar, som de också kallas, hittades av en ren slump av arkeologerna Tommy Jansson och Andreas Toreld.
– DE SOM äger tomten hade rengjort själva hällen, men de hade inte sett några hällristningar. Sen när vi började gräva och titta närmare såg vi några gropar, säger Andreas Toreld.
Paret som äger tomten sedan tio år tillbaka, Rigmor och Georg Weichert, tycker att nyfynden är intressanta:
– Det är spännande att bo på historisk mark, säger Rigmor Weichert.
Jansson och Toreld har sedan 2000 arbetat för Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar, med att bilddokumentera Bohusläns hällristningar.
JUST NU HÅLLER de på att dokumentera de hällristningar som finns i Tanums kommun och hittills har de gjort 50 nyfynd.
Under vecka 22 kommer de att dokumentera hällristningarna i Strömstads kommun.
Groparna, det vill säga offerskålarna, är cirkelformade fördjupningar, som någon person knackade in i stenhällen för cirka tretusen år sedan. Hur känns det att hitta något nytt som inte har varit dokumenterat tidigare?
– Oftast så måste man lyfta på torven, och då, vid själva ögonblicket när man lyfter upp den, vet man ännu inte vad som finns under och det är ingen som har sett detta på tretusen år, säger Toreld exalterat.
– I det här fallet var det bara skålgropar, men väldigt fina sådana, djupa och tydliga.
Men varför har dåtidens människor knackat in dessa gropar i hällen?
– Det vi vet bygger mest på spekulationer och teorier. Men vi tror att just det här området har varit en bra plats där det har funnits boskap och åkermark, och då har de kanske använt skålgroparna som ett slags offerplats till dåtidens gudar eller högre makter i hopp om att få god skörd. Då har man placerat olika offerföremål i groparna såsom mat eller dryck, säger Tommy Andersson.
MEN DET ÄR inte enbart skålgroparna som paret Weichert har på sin tomt. Några meter därifrån finns en stor fin häll full med spännande berättelser:
– Sammanlagt finns det 29 skepp, några människor och två hästar på hällen, säger Toreld.
De marina motiven återkommer av naturliga skäl i hela det område som dokumenteras.
– SKEPP, ELLER båtar, är det vanligaste motivet i Bohuslän eftersom vi befinner oss så nära havet. De människor som levde under bronsåldern var beroende av skeppen då de hade mycket byteshandel med andra länder i Europa, säger Andreas Toreld.