Vården i Strömstad

Jag har haft anknytning till Strömstad sedan 1974, och är nu bosatt här som pensionär (och skattebetalare). Som en av initiativtagarna till Jour Strömstad har jag med stor oro följt utvecklingen av vårdutbudet i en stad som annars har så många positiva kvaliteter.

Vård är trygghet! Det var ett grundläggande fel att avveckla kvälls- och helgjouren och nu senast nattjouren. Jour Strömstad har påpekat detta för regionen och efterlyst underlaget till beslutet. Det enda vi har fått är en kortfattad tjänsteskrivelse daterad 2016-04-16 som underlag. Det föreligger därför ingen medicinsk värdering, ingen demografisk analys av området, ingen sårbarhetsanalys och heller ingen samhällsekonomisk konsekvensutredning. Man har inte tagit hänsyn till kommunens och våra synpunkter, men av oförståelig anledning lagt vikt vid vad två existerande vårdcentraler i Strömstad ville, nämligen avveckla nattjouren!

Formella hinder och uteblivna svar från regionen, hindrade Jour Strömstad att få frågan prövad i domstol. Enligt vår uppfattning bryter beslutet mot de krav sjukvårdslagen ställer om ett försvarligt vårdutbud. Detta är skriftligt underbyggt och meddelat regionen utan någon adekvat kommunikation.

Strömstad har därför i dag ingen kvälls- eller nattjour och heller ingen jour på helger och helgdagar! I efterhand har regionen gett olika skäl till avvecklingen. Dels dålig ekonomi, dels kvalitetsbrist och dels ett icke existerande behov.

Vi har gentemot regionen hävdat att det finns tillräcklig ekonomi till både kvälls- och nattjour (samlad kostnad 8–10 miljoner) Detta har vi dokumenterat. Om nattjouren led av kvalitetsbrist, varför rättade man inte till detta, i stället för att avveckla?

Och så behovet. Kanske har dålig kvalitet och låga besökstal (med i snitt tre per natt för nattjouren) ett samband. Oavsett är detta fortsatt ett krav på trygghet och tillgänglighet också för dem med vårdbehov under natten och utanför kontorstid. Som en ersättning för avvecklingen av nattjouren, har denna blivit ”kompenserad” av regionen med utvidgad ”samverkande sjukvård” (kommunal personal med utvidgade uppgifter) och single responder (särskilt utrustad bil bemannad med sjuksköterska) som ska täcka området Strömstad och Tanum, och nu till sist förslag om en läkarbemannad bil.

Inget av detta ersätter en välfungerande vårdcentral öppen 24 timmar om dygnet. Vi har också bett om att få veta något om vilken utvärdering som hittills är gjord, men väntar fortsatt på information.det vi emellertid antar, är att insatserna haft liten eller ingen effekt. Det finns det flera skäl till.

Först och främst har dessa insatser aldrig kunnat ersätta en vårdcentral. Dessutom ska man kunna nå tjänsten genom 1177, något som i en rad år har varit en flaskhals. På landsbasis visar det sig att knappt 72 procent har en ”tillfredsställande” responstid och för vår region är det talet ännu sämre, nämligen 64,8 procent.

Single responder är inte något nytt, det har provats i bland annat Lilla Edet.

En rapport därifrån lägger vikt vid kort operationsradie, god tillgång till vårdcentral(!) och effektiv kontakt med läkare. Effekten minskar vid större tillströmning av patienter. Den kan heller inte transportera patienter. Varför det skulle fungera bättre i Strömstad och Tanum har vi inte fått svar på. Inte heller en läkarbil kan ersätta en dygnsbetjänad vårdcentral. Också här blir det problem med 1177, och ett stort geografiskt område som skall täckas. Hur ska man prioritera flera samtidiga patienter?

Vi har också etterlyst svar på vad insatserna hittills har kostat, men utan svar. Insatserna som beskrivs ovan kan emellertid i ambulanssammanhang kunna ha betydelse for vården – om de fungerar. Detta kallas IVPA (I Väntan På Ambulans).

En vetenskaplig studie (Scandinavian journal of primary healthcare, 2011) visade at 16 procent av de som ringde ambulansen skulle få rätt hjälp på vårdcentralen.

Som en del av Ivpasystemet kan single responder spela en roll. Det kräver tillgänglighet, kort operationsradie, god tillgång till vårdcentral och läkare och dermed enklare prioritering. När denna lösning däremot framhävs som en ersättning för vårdcentralen, måste det i bästa fall bero på ett missförstånd. En läkarbemannad bil kan inom IVPA vara ett viktigt komplement. Man har samma begränsningar som för single responder, avhängigheten av 1177, och inte minst hur man prioriterar patienter. Som en utvidgad del av vårdcentralens verksamhet kan den emellertid förenkla situationen för äldre och rörelsehindrade.

När det gäller IVPA är det också viktigt att understryka betydelsen av en aktör som kommunen har ett eget ansvar för, nämligen räddningstjänsten. Siffror från Norge visar att räddningstjänsten i 44 procent av tillfällena är på plats i snitt 15 till 20 minuter före ambulansen. Siffrorna är förmodligen likadana i Sverige. Utrustad med bland annat hjärtstartare kan därför räddningstjänsten spela en avgörande roll i räddningsarbetet. För Strömstad som kustkommun, med turister, sol och bad och potentiella drunkningsolyckor kan räddningstjänstens närvaro utgöra skillnaden mellan liv och död. För allmänheten är det viktigt att ha information om denna funktion och att kommunen hela tiden medverkar till att den är uppdaterad och funktionell.

Stein Rukin Initiativtagare till Jour Strömstad