När kroppen slåss
Vårt immunförsvar består av ett enormt antal soldater som står vakt, redo att slå tillbaka angrepp från främmande inkräktare. Men varför löper detta fantastiska försvarsverk ibland amok och får soldaterna att kriga mot dem som de är satta att försvara?
På vintern får vårt immunförsvar lägga in högsta växeln. Dag och natt slåss det mot bakterier och virus. Ju snabbare kroppens soldater dödar de främmande inkräktarna, desto friskare håller vi oss.
Men det är inte bara bra att soldaterna uppvisar sådan kämpaglöd. Ibland blir de nämligen så ivriga att de går loss på kroppens egna celler.
Det är detta som händer vid celiaki, gikt, MS, psoriasis och inflammation i sköldkörteln. De här är bara 5 av de över 80 sjukdomar som vi med en gemensam beteckning kallar autoimmuna sjukdomar.
De här sjukdomarna har mycket gemensamt med allergier. Allergiska reaktioner uppstår eftersom immunförsvaret överreagerar på naturliga ämnen i vår närmiljö, till exempel pollen.
Forskarna arbetar nu för att hitta gemensamma nämnare mellan dessa sjukdomar och en hållbar förklaring till att de uppstår och skapar inflammationsreaktioner i vår kropp. I dagsläget vet vi inte mycket om detta. Men vi vet att det finns mer allergi och autoimmuna sjukdomar i vissa familjer än andra. Alltså måste problemet delvis vara ärftligt.
Magont av mjöl
I Sverige beräknas 1–2 procent av befolkningen ha celiaki. Patienterna drabbas av symtom som diarré, magont, illamående och viktnedgång. Det enda som hjälper är att helt undvika gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg.
Varför får då vissa fruktansvärt magont av att äta bröd, kakor, pasta och pizza som innehåller gluten?
I Norge har forskare har studerat problemet i många år. I fjol kom man lite närmare ett svar. I spetsen för forskningsinsatserna står professor Ludvig Sollid vid universitetet i Oslo.
Forskarna har trängt djupt in i människokroppen för att förstå varför de här besvären uppstår. Faktiskt ända ner på molekylnivå. Där hittade forskarna en förvirrad soldat som utkämpar helt fel krig.
Soldaten är en T-cell, en specifik typ av vita blodkroppar. Uppgiften soldaten har är viktig. Den ska övervaka kroppens celler och kontrollera om de är infekterade med virus eller bakterier. Upptäcker soldaten minsta fotspår efter fienden går soldaten raskt och effektivt till angrepp.
Problemet är bara att de här T-cellerna tar fel ibland. Och det är vad som händer hos patienter med celiaki.
Likheter med typ 1-diabetes
Forskarna vid universitetet i Oslo har alltså upptäckt att immunförsvaret hos personer med celiaki reagerar på gluten som om det skulle vara en bakterie som måste bekämpas. T-cellerna startar krig och den glutenintoleranta personen upplever inflammation och stora magsmärtor.
Varför uppstår det här missförståndet? Förklaringen är att glutenintoleranta har en bestämd typ av ärftliga ”informationsmolekyler”, så kallade Hla-molekyler. De håller T-cellerna – alltså soldaterna – informerade om situationen vid fronten. Det är dessa Hla-molekyler som får soldaterna att reagera så kraftigt. Ett stort antal T-celler parkerar sig i tarmen och väntar på att gluten ska dyka upp.
Forskarna vid universitetet i Oslo vet nu med stor säkerhet att det är så det går till: gluten är orsaken till att antikroppar bildas och går till angrepp mot kroppens egna celler. Om patienten utesluter gluten från kosten, ser forskarna att försvarsverket monteras ner. Äter patienten gluten byggs det upp igen.
Forskarna ser även att immunförsvaret hos celiakipatienter förstör celler i tarmens ytskikt. Detta är misstänkt likt hur celler som producerar insulin förstörs hos patienter med typ 1-diabetes.
Det nya fyndet gör även att forskarna nu misstänker att det måste vara främmande inkräktare som ligger bakom andra autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, MS och typ 1-diabetes. Men de vet inte vilka dessa främmande inkräktare är.
Har vi det för rent hemma?
Flera bitar har fallit på plats i pusslet, men det saknas fortfarande flera stycken.
Mycket pekar alltså i riktning mot att ärftliga faktorer har betydelse för utvecklingen av autoimmuna sjukdomar.
Trots det kan även många faktorer i den omgivande miljön spela en viktig roll.
En av hälsoforskningens stora obesvarade frågor är varför allergier och autoimmuna sjukdomar är mer utbredda i vårt moderna och hygieniska samhälle än i länder där människor lever mer traditionellt och ofta rätt smutsigt. Är det något i vår moderna livsstil som triggar immunförsvaret och får det att vilja slåss även mot ofarliga inkräktare?
En teori är att immunförsvaret hos ett nyfött barn får för lite stimulans nu när vi lever så rent och sterilt, och att barn bara ammas de första månaderna. Är det all renlighet runt bebisen som gör att vi senare i livet reagerar på helt ofarliga saker?
Många forskare studerar just nu detta närmare. En del av forskningen går ut på att tidigt låta småbarn äta sådant som vi vet att vissa reagerar på, till exempel gluten och jordnötter.
Brittiska forskare har visat att barn som får som innehåller jordnötter redan från fyra till sex månaders ålder har 80 procent lägre risk att utveckla jordnötsallergi. I Sverige rekommenderas helamning tills barnet är sex månader. Nu pågår forskning, bland annat vid Oslo universitetssjukhus, för att ta reda på om det kanske vore bra att ändra på råden.
Att leva på glutenfri kost hela livet kan vara svårt
Den nya kunskapen kring sjukdomsmekanismerna vid celiaki ger forskarna underlag att utveckla nya behandlingsmetoder. En strategi är att utveckla ett vaccin som påminner om det som används vid pollenallergi. Då får patienten ämnen som hen är allergisk mot – lite i taget. Målet är att gradvis bedriva en ”efterutbildning” av immunförsvaret,så att det förstår att gluten inte är någon fiende.
Beror det på antibiotika?
Ny forskning tyder på att vår tarmflora har mycket att säga till om när det gäller vår hälsa. I friska tarmar finns det mängder med bakterier och svampar. Tarmbakterierna hjälper oss att bryta ner maten och frigöra näringsämnen från den. Idag vet forskare att tarmfloran faktiskt ”pratar” med vårt immunförsvar.
En kraftig antibiotikakur kan utplåna många av bakterierna i tarmen. Nu misstänker vissa forskare att vår överdrivna antibiotikaanvändning kan leda till autoimmuna sjukdomar. De spekulerar även i att desinfektionsmedel och konserveringsmedel kan påverka bakteriefloran i våra tarmar.
En stor norsk studie av 100 000 graviditeter har visat att barn som fick två eller flera antibiotikabehandlingar under sina första 18 månader, löpte högre risk att drabbas av celiaki jämfört med barn som bara fick en eller ingen behandling.
Norge är ett av de länder i världen som använder minst antibiotika. Ändå får för många barn antibiotika även här för infektioner som kan gå över av sig själva. Om man lyckas minska användningen av antibiotika ännu mer kan det också minska förekomsten av autoimmuna sjukdomar och allergier. Det tror idag flera forskare på området.