Temaserien Vetenskap: Kroppen vol. 4
Hur kan vi bota cancer?
DET BLIR LÄTTARE ATT HITTA ETT BOTEMEDEL NÄR VI VET MER OM MÄNSKLIGHETENS ÄLDSTA FIENDE.
Cancer har funnits längre än människan. Arkeologer har hittat spår av cancer i 70 miljoner år gamla dinosauriefossil, i revben från en 120 000 år gammal neandertalare och i ett människoskelett från 1 200 f.kr. Nästan alla djur kan få sjukdomen, även hajar och nakenråttor.
En gång i tiden var cancer obotligt. Den romerska läkaren Kelsos skrev: ”Efter excision (bortskärning), till och med efter att ett ärr har bildats, kommer sjukdomen ändå tillbaka.”
Trots att tumörerna avlägsnades kom de tillbaka, men förr i tiden visste vi inte vad vi kämpade mot.
På 1700talet trodde läkare att cancer orsakades av lymfvätska som finns i ådror bredvid blodkärlen. I mitten på 1800talet fastslog man att cancer faktiskt bildades av celler. Man insåg att cancer sprids från den ursprungliga tumören och på 1800talet började kirurger avlägsna mer vävnad och närliggande lymfkörtlar med hjälp av nya bedövningsmetoder.
Under tidigt 1900tal blev strålbehandling ett alternativ mot cancer som inte kunde opereras. Efter andra världskriget kom det första cellgiftet: kvävesenapsgas.
Ett stort genombrott kom 1953 när James Watson och Francis Crick upptäckte dnamolekylens struktur och öppnade dörrarna till en ny era av genforskning. Nu vet vi att tumörer bildas av våra celler. Cancercellerna förändras hela tiden för att klara sig undan behandlingar, de gömmer sig och sprids i det tysta. Ju mer vi lär oss om dem desto bättre kan vi rikta in oss på deras svagheter.
För hundra år sedan var ett botemedel mot cancer otänkbart. Idag går forskningen framåt, fler överlever cancer och många fler upptäckter väntar.
”Watson och Crick upptäckte dnamolekylen.”