Kroppens superkrafter och supersinnen

Kroppen anpassar sig hela tiden och genetiska skillnader kan ge oss superkrafter.

Nästan varje cell i kroppen innehåller tre miljarder tecken med genetisk kod. Bland dessa finns omkring 20 000 gener som har instruktioner om att bilda proteiner. Vissa bildar strukturella byggstenar, som kollagen i huden. Andra är enzymer som styr kroppens kemi. Vissa är budbärare som sänder signaler, och andra transporterar eller lagrar ämnen som ska in och ut ur celler och vävnader.

När cellerna delas för att bilda spermier och ägg måste alla tre miljarder tecken kopieras för att kunna överföras till nästa generation. I denna process kan det bli fel. Förändringar i generna leder till förändringar i proteinet och olika mutationer får olika konsekvenser. Föreställ dig att denna mening är en gen: ”Ingen är mindre värd”. Om du byter ut bokstaven ”ä” mot ”e” i ordet ”är” (något som kallas ”punktmutation” inom genetiken) kan du ändå förstå meningen. Men om du byter ut bokstaven ”I” mot ”U” så att ”Ingen” blir ”Ungen” blir meningen en helt annan. Detta är en ”missensemutation”.

Ibland hamnar en abrupt punkt mitt i meningen, som i ”Ingen är.” Detta kallas för ”nonsensmutation” och det förkortar proteinet. Andra gånger kan bokstäver tillkomma eller tas bort mitt i koden. Då kan bokstäverna också bytas ut och flyttas så att koden blir helt annorlunda: ”Iwngne är mnidre vrärd”. Detta kallas för en ramskiftesmutation. Delar av gener eller hela gener kan också dupliceras, avlägsnas eller korsas.

Alla dessa fel är inte av godo, men mutationer är evolutionens drivkraft. Många fel korrigeras automatiskt av kroppen, vissa orsakar mindre olägenheter medan andra kan orsaka allvarliga fel. Vissa kan visa sig vara fördelaktiga och några få kan faktiskt ge oväntade superkrafter.