Temaserien Vetenskap: Kroppen vol. 4
Optiska illusioner
Dessa otroliga illusioner bevisar att du inte alltid kan tro på vad du ser och känner.
Din hjärna tolkar världen omkring dig genom dina sinnen. Det konstanta informationsflödet till hjärnan är enormt. Ibland tar hjärnan genvägar för att förenkla det du ser eller känner och väljer den mest sannolika lösningar. Det hjälper hjärnan att fokusera på vad som är viktigt istället för att fokusera på allt samtidigt. Hjärnan är också bra på att förutsäga framtiden. Då kan den kompensera för fördröjningen mellan det du ser, känner eller tänker, och ta emot och behandla signaler från ögonen eller kroppsdelarna. Det är dessa genvägar som gör det möjligt att lura hjärnan.
Man har lyckats lura hjärnan i tusentals år. Man har bland annat hittat exempel på optisk illusion i grottmålningar från stenåldern. Den grekiske filosofen Aristoteles konstaterade att ”vi kan lita på våra sinnen, men det är lätt att lura dem”. Aristoteles studerade ett vattenfall genom att flytta blicken från det rinnande vattnet till stenar bredvid och upptäckte att det såg ut som att stenarna förflyttar sig från vattnet. Idag kallar vi det MAE (motion aftereffect). MAE uppstår av att vissa nervceller i hjärnan tröttas ut när de uppfattar rörelse. När du flyttar blicken till stenarna överkompenserar de konkurrerande nervcellerna för de som är trötta. Då uppstår en illusion av rörelse.
Det har blivit mycket lättare att studera hur hjärnan reagerar på illusioner sedan Aristoteles tid. Med funktionell magnetresonanstomografi (FMRI) kan forskare analysera processer som sker inne i vårt huvud medan vi upplever vissa situationer eller bilder. De kan också analysera hur hjärnan svarar i realtid. Det finns fortfarande mycket mer att utforska, och vår reaktion på vissa illusioner är fortfarande ett mysterium.
”Vi har lyckats lura hjärnan i tusentals år.”