Så fungerar dina händer

Våra händer är komplicerade biologiska och tekniska mästerverk.

Handflatan består av fem mellanhandsben. Mellan dessa sitter interosseusmuskler. På varje sida om handflatan sitter utbuktande muskelgrupper som kallas hypotenar (nära lillfingret) och tenar (nära tummen). Det är dessa vi använder för att forma handen till en skål och när vi rör på tummen för att gripa tag i något. Benen som hör till pek och långfingret rör sig inte mycket, men de som är kopplade till ringoch lillfingret är mer rörliga.

Fingrarna består av ben som heter falanger, eller fingerben. Det sitter två i tummen och tre i övriga fingrar. Benen sitter ihop med muskler i underarmen via senor som går genom handleden.

Böjmuskelsenorna finns på undersidan av handleden och går genom en kanal som kallas karpaltunneln. Det är dessa muskler som böjer fingrarna. Sträckmusklerna finns ovanför handleden och rätar ut fingrarna.

Alla dessa rörelser styrs av tre nerver: medianus, radialis och ulnaris. Medianus går till tummen, pekfingret och långfingret, halva ringfingret och handflatan. Ulnaris går till halva ringfingret och lillfingret, och radialis styr tummen och handens ovansida.

”Alla dessa rörelser styrs av tre nerver: medianus, radialis och ulnaris.”

Det är bara några få djur som kan röra sin tumme fritt oberoende av resten av handen.