Temaserien Vetenskap: Kroppen vol. 4
Multiresistent apokalyps
Går vi mot en framtid där infektioner är immuna mot behandling?
Vi har ett allvarligt problem. Människan har kämpat mot mikroorganismer sedan tidernas begynnelse och just som vi trodde att vi var på väg att vinna börjar de slå tillbaka.
Bakterier orsakar några av de värsta sjukdomarna som kan drabba människan – från tyfus till tuberkulos – och fram tills 1920-talet var vi försvarslösa. När Alexander Fleming upptäckte penicillinet fick vi plötsligt ett kraftfullt vapen och antibiotikans tidsålder började.
Antibiotika fungerar genom att hindra bakterier från att dela sig, eller genom att döda dem direkt. Tack vare antibiotika kan vi behandla infektioner som en gång var dödliga, utföra avancerade operationer och massproducera livsmedel på ett sätt som tidigare var otänkbart. Men vi har använt oss av dessa medel länge och bakterierna börjar lära sig att stå emot dem. Det får farliga konsekvenser.
Dessa små organismer kan föröka sig på några timmar och varje gång de gör det sker små förändringar i den genetiska koden. Alla förändringar får inte konsekvenser, men ibland sker en förändring som gör att en bakterie kan motstå antibiotika lite bättre än andra.
När antibiotikabehandlingen är klar och alla sårbara bakterier är döda kan en motståndskraftig kopia fortsätta föröka sig och bilda en ny koloni som tål läkemedel lite bättre. Om det händer om och om igen har vi snart fött upp en supermikrob.
Det värsta är att bakterier kan dela med sig av sina gener med andra – och inte bara med bakterier av samma art. De för vidare användbara delar av den genetiska koden i små dna-ringar som kallas plasmider. Dessa kan de byta med varandra och på så sätt dela med sig av sin motståndskraft till andra bakterier.
Med denna taktik har flera bakteriestammar blivit resistenta mot nästan all slags antibiotika i vår arsenal. Vi är mitt i en mikroskopisk kapprustning och medicinens framtid är oviss.