Landstinget: Alla ska tänka normkritiskt
Kollektivtrafik, sjukvård och kultur. Alla som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landstinget ska tänka normkritiskt från och med den 1 januari 2017.
Samtliga lokaler, transporter och tjänster som landstinget ansvarar för ska vara fysiskt tillgängliga för alla stockholmare oavsett funktionsförutsättningar. Alla stockholmare ska också kunna ta del av landstingets information – även den som inte ser, hör eller kan röra sig obehindrat.
Det är syftet med den nya policy som började gälla för 70 000 medarbetare i länet efter årsskiftet.
”Medarbetarna ska ha ett normkritiskt förhållningssätt, vilket i detta sammanhang innebär att vara medveten om egna normer och värderingar och hur dessa påverkar mötet”, står det i den nya policyn.
– Det här handlar i första hand om hur man bemöter personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken, sjukvården och inom vår kulturverksamhet. Men ett normkritiskt förhållningssätt kan man applicera även när det rör etniskt ursprung, kön eller sexuell läggning, säger Maria Fälth (KD), ordförande i landstingets samverkansråd och ledamot i landstingsfullmäktige. Normkritik är nog inte det som stockholmare kopplar till KD i första hand...
– Jag kan mycket väl förstå att vi uppfattas så. Men många av oss jobbar mycket med de här frågorna, även om det kanske sker i det tysta. Det finns många inom KD som är mycket engagerade i frågor som rör jämställdhet och funktionsnedsättning. Vi vill också visa att vi kan tänka normkritiskt, säger Maria Fälth.
Alla som jobbar på uppdrag av landstinget nu tränas i att ”tänka efter före” för att bättre kunna serva stockholmare och deras individuella behov.
– Konkreta tillämpningsanvisningar av policyn ska vara klara någon gång på vårkanten, säger Maria Fälth. Andreas Jennische