”Vi ska vårda, värna och visa”
– En tidigare ordförande sade att en hembygdsförening ska vårda, värna och visa hembygden. Och det är väl ungefär vad vi gör. Jocke Arfvidsson har bott i Akalla i 38 år, ”mer än halva mitt liv”. Han brukar berätta om hembygden för skolelever och pensionä
Jocke Arfvidsson var i många år redaktör för hembygdsföreningens medlemsblad, som kommer ut fyra gånger per år. Norra Järva hembygdsförening grundades 1985 och den största striden i föreningens historia, hittills, är slaget om Hanstaskogen. Då bildades aktionsgruppen Rädda Järva och där ingick även Norra Järva hembygdsförening.
– Det blev en lång strid, men Hanstaskogen står kvar, säger Jocke Arfvidsson.
Vi går ut ifrån stora kaféets bakdörr, ett stycke bort, upp på en kulle med utsikt över fotbollsplanen.
– Här kan du fortfarande hitta tegelskärvor, säger han och plockar upp en skärva från marken. Anledningen är att här stod en smedja, som fungerade ända in på 1950-talet. Skärvorna är från skorstenen.
Lite längre bort, närmare bangolfen, visar han på ett kvarnhjul på marken.
– Här stod tidigare en väderkvarn, som troligen framför allt malde gröpe åt djuren. Det är därför som det står en liten väderkvarn inne på minigolfbanan.
Han visar på tre kvarnhjul, som ligger lite utspridda på marken. I ett växer en lönn, även de andra håller naturen på att ta över.
– Jag tycker att stadsdelsförvaltningen borde ta bort lönnen och rensa upp, så att kvarnhjulen inte försvinner.
Det är en strålande höstdag, med hög luft och solen riktigt gnistrar i löven som börjat gulna. I hagen betar två hästar, omgärdade av en riktig gärdesgård.
– Vi har en kilometer gärdesgård här, säger Jocke Arfvidsson. Det kom hantverkare hit från Jämtland
och gjorde staketet enligt konstens alla regler.
Men gärdesgården är lite speciell, eftersom de vertikala pinnarna är kortare än de egentligen ska vara.
– Ja, folk bröt av pinnarna och använde dem i grillen, förklarar Jocke Arfvidsson. Det är därför gärdesgården numera kallas ”Akalla-modellen”. Marken som Akalla gård står på köptes 1905 av Kronan, alltså av Försvarsmakten, men arrenderades ut och brukades vidare. Akalla gård var ett fungerande jordbruk ända fram till 1976. Den siste jordbrukaren, som också tagit sitt efternamn efter gården, Bengt Akalla, lever än idag.
I Akalla by finns Östergården, Mellangården och Västergården, det låter som i Barna från Bullerbyn. Några av husen är bebodda idag, andra används som kafé, tillhör Akalla 4H eller olika föreningar. Inne i hembygdsföreningens hus, som är inrett efter stilen vid förra sekelskiftet, ligger en gammal tidning på ett bord. Det är en av den här tidningens föregångare, Lokaltidningen Norra Järva.
– Ja, det hette så tidigare, innan området ”Kistafierades”, säger Jocke Arfvidsson. Bo Nilsson är hembygdsföreningens ordförande och han har sedan årtionden tillbaka varit drivande i aktiviteterna i Akalla by. Han har arbetat i Akalla by sedan 1975, och numera är han en av dem som bor i husen. Från början var han fritidsledare för en kvartersgård, sedan blev han föreståndare för hela verksamheten.
– Då hade vi snickerboa, stall och läderverkstad, säger han. Då startade vi också 4Hklubben, som finns kvar än idag.
Akalladagen var jättestora arrangemang i slutet på 1970-talet, det var första söndagen i september. Idag finns varken kvartersgård eller fritidsgård kvar. Men midsommar firas fortfarande och både höstmarknad och julmarknad anordnas. – Vi har kaféverksamhet här i hembygdsföreningen på söndagarna, som drivs av frivilliga. Kista FC driver stora kaféet och några tjejer har en keramikverkstad här. Inne i köket i hembygdsföreningens hus, som heter Mellangården, finns en riktig stenugn. Där bakas bröd till julmarknaden på traditionellt vis. – Man måste elda minst 24 timmar i förväg, säger Bosse Nilsson. Och brödet de bakar brukar säljas slut på nolltid. Idag har hembygdsföreningen runt 140 medlemmar, men Bosse Nilsson vill gärna nå ut till många fler. – Vi vill komma ut till skolorna och bjuda hit skolklasser. Vi skulle kunna baka bullar tillsammans.