Råttorna regerar
”Råttornas allé” kallas vägen från Kista torg ned mot Ärvingehallen. ”Det ligger skräp och rester överallt och det ser för jävligt ut. Städning? Alltför sällan. Tömning av papperskorgarna? Ännu mer sällan”, skriver en läsare. Massor av råttor huserar i buskarna och springer över gångstigarna. Och enligt läsaren är ”det något som folk verkligen är förbannade på”.
– Ja, det stämmer nog, säger Lilian Brissman, som bor Kista sedan 1986. Nog är det gott om råttor. Jag har sett dem och mina grannar också.
Råttorna har rikligt med mat eftersom papperskorgarna är överfyllda och sällan töms på resterna från alla restauranger och snabbmatställen inne i gallerian. Lilian Brissman tror också att talgbollarna, som fåglarnas vänner hänger upp i buskar och träd, är en orsak till att råttorna trivs.
– Ja, jag har sett hur de klättrar ut på grenarna och äter upp innehållet.
Klättrar råttor i träd?
– Ja, de kan klättra upp för en husvägg om de skulle vilja, säger Lilian Brissman. Och det är råttor, inga möss.
Hon måttar med händerna, åtminstone 15 centimeter.
– Så här stora, plus svans. Här trivs de och här har de gott om mat. Men råttor finns ju överallt numera.
Avram Lazaridis bor på Visbyringen i Rinkeby och är ordförande i lokala hyresgästföreningen. Han är bekymrad över det ökade antalet råttor.
– Ja, det är full fart här, säger han. Råttorna dansar på gården. Många är oroliga, särskilt de som har små barn, råttor kan sprida sjukdomar.
Runt om i kvarteret finns betonglådor, med råttgift, som ska locka till sig råttorna och ta kål på dem.
– Råttgiftet nu för tiden biter inte på dem, konstaterar Avraam Lazaridis. Jag tror inte heller att giftet har fyllts på på länge.
Hyresgästerna sköter sig, menar han, de kastar soporna i sopnedkasten.
– I somras var det problem med sopstrejk och under stora helger blir det mer sopor. Annars kastar folk sina sopor där de ska.
”Den feta lattemjölken är det bästa råttorna vet”.
Har råttgiftet blivit mer miljövänligt och därmed tappat i kraft?
– Nej, det är samma bekämpningsmedel som har funnits sedan 1940-talet, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert vid Anticimex.
– Snarare är det så att gifterna är väldigt tuffa och därför bara får användas av proffs.
Varför verkar det finnas fler råttor numera?
– Det beror på hur vi lever. Den feta lattemjölken i botten av kaffemuggen är det bästa råttorna vet.
Hur ska vi bli kvitt råttorna?
– Det finns inga genvägar, det måste finnas politisk vilja och det krävs engagemang. Alla måste gå samman i ett område; kommunen, fastighetsägarna och alla intresseorganisationer som kan påverka. Och är vi villiga att betala för det?
Kerstin Gustafsson hallen.
Spånga. ! den sista bonden på Akalla gård inte var Sigfrid Jansson, utan hans son Bengt? Bengt som bytte efternamn när han låg i lumpen och idag heter Akalla. Idag bor han i
VISSTE DU ATT ...