Lösningen finns inom oss själva
"VI FIXAR DET HÄR." Panelen tror på mänskligt samarbete
En SD-medlem från Östermalm, en svensk-somalisk ungdomsledare, en ex-moderat från Tensta, en samhällskritisk skollärare från Sollentuna och en djupt kristen kyrkovolontär.
Det var en blandad grupp som möttes i #EttSthlms spontana diskussionspanel i Gallerian i måndags för att prata om Stockholms framtid: hur ser hoten ut? Hur får vi tillbaka framtidstron?
Aweis Abdulkadir från Rinkeby, som jobbar för Fryshuset med barn och ungdomar, gav en oroande bild.
– Vi ser hur lilla, vackra Sverige börjar jämföras med helt andra länder som gått mycket längre när det gäller gängkriminalitet, skjutningar och lågt valdeltagande i vissa orter.
Anders Sundholm, pensionerad idrottslärare, Östermalm, bekymrade sig framförallt för utvecklingen i skolan och för bostadssegregationen.
– Hela mitt liv har jag varit optimist, men för första gången börjar jag tvivla på den optimismen.
Han berättade att han tidigare varit socialdemokrat och miljöpartist, men på senare år gått över till SD.
– Om vi ska få en positiv utveckling där alla kan umgås på lika villkor oavsett hudfärg måste vi kunna diskutera med varandra, och även ta till oss de kritiska rösterna, sa han.
Aweis Abdulkadir efterslyste politiska satsningar inom skola och fritidsverksamhet.
– Men det behövs också information så att folk kan hjälpa sig själva. Jag ser föräldrar som står och stampar på samma plats utan kunskap om vart de ska vända sig om deras 15-åring inte kommer hem på kvällen.
Han jämförde med Somalia där man hjälps åt att uppfostra barnen, och där folk umgås mellan familjerna på ett helt annat sätt: om någon har fest så bjuder man hela kvarteret.
– Jag tror att vi som samhälle, som bostadsområde, behöver kroka arm och hålla i varandra. Och då fixar vi det. Helt ärligt, jag tror inte att några politiker som åker lyxlimousin löser våra problem.
Fokus på det materiella
Amos Segoete, mellanstadielärare i Sollentuna menade att vårt samhälle har hamnat snett i prioriteringarna: för mycket fokus på materiell konsumtion och för lite på det som är viktigt:
– Svaret på vad människor behöver för att må bra finns inom oss. Alla behöver kärlek, tillhörighet, att bli bekräftad. Vi måste prata med varandra, skala av etiketter som kön och etnicitet. Då ser vi att vi är ganska lika.
Devorah Fischer, djupt engagerad i en kristen församling, menade att problemen vi ser beror på att vi lämnat Guds bud bakom oss.
– Vi tror att vi kan bygga ett samhälle som bara handlar om vårt ego och om våra egna behov. Men det fungerar inte, sa hon.
Michael Steger, bosatt i Tensta och med bakgrund som M-politiker, tyckte för sin del att vi fokuserar alldeles för mycket på det negativa.
– Vem pratar om skolan i Kista där 94 procent av eleverna blir godkända? Vi bara gnäller och gnäller. Ska jag vara lagledare för ett lag, då börjar jag ju inte med att säga ”vi kommer att förlora hela den här serien”. Men det gör vi i politiken. Det förklarar också SD:s framgångar.
SD-medlemmen Anders Sundholm höll inte med. Om folk vill kritisera måste de få göra det, menade han.
– Vi går sönder inuti om vi inte får uttrycka vad vi tänker och tycker. Sen måste man kunna lyssna på motargument och ändra sig om man blir motbevisad. Svårare än så är det inte.
Aweis Abdulkadir sade sig inte vara chockad över att så många går över till SD:
– Jag har också vänner som röstar på Sverigedemokraterna. Vi kan sitta och diskutera och debattera dag in och dag ut, det är ganska kul faktiskt.
– Och det vi kommer fram till är att många väljer SD mest som en demokratisk rättighet, inte för att de håller med om allt de säger, bara för att de andra partierna stänger dem ute.
Själv tycker Aweis inte att SD borde få något inflytande över just invandringspolitiken, på grund av det han ser som partiets avvikande människosyn.
– Men faktum är att vi är i en kris: gängskjutningar, arbetslöshet, bostadsbrist, klimatet och hot från främmande makter. Istället för att slå oss för bröstet kanske vi borde börja prata om det här, med alla partier som sitter i riksdagen, sa Aweis Abdulkadir.
”Helt ärligt. Jag tror inte att några politiker som åker lyxlimousin löser våra problem. Det är vi själva som måste kroka arm och hålla i varandra. Då fixar vi det” Aweis Abdulkadir, ungdomsledare i Rinkeby
Vi går sönder inuti om vi inte får uttrycka vad vi tänker och tycker. Sen måste man kunna lyssna på motargument och ändra sig om man blir motbevisad. Svårare än så är det inte.