Hårdare krav kan stänga förskolor
Under 2020 fattade Stockholms stad beslut om att stänga fyra fristående förskolor, bland annat en i Hjulsta, på grund av hårdare krav i skollagen. Nu flaggar staden för att det kan bli fler.
Staden beslutade att stänga fyra fristående förskolor under 2020. Orsaken är hårdare krav i skollagen, något som får kritik.
Stadens utbildningsförvaltning, som granskar de fristående förskolorna, drog 2020 in tillstånden för fyra förskolor, vilket är en ökning sedan 2015.
I stora drag anses de aktuella förskolorna sakna ekonomiska förutsättningar och kompetensen brister. Just kraven på ägarnas ekonomiska förutsättningar förstärktes i skollagen 2019 och fler fristående huvudmän riskerar nu förelägganden, som kan leda till stängning om inte förbättringar görs. Varje år görs runt 110 tillsyner av de privata förskolorna.
– Är man inte lämplig att bedriva förskola så återkallar vi godkännandet. Det är helhetsbedömningar vi genomför av huvudmännen, säger Gentiana Dedaj, jurist på utbildningsförvaltningen.
Kraven har ökat
Förskolan Ryttis i Vällingby, stiftelsen Al-Azhars förskolor i Vällingby och Hjulsta samt förskolan Papegojan i Skarpnäck är de fyra förskolor vars huvudmän staden drog in tillstånden för 2020. I Ryttis och Al-Azhars fall pågår en överklagandeprocess. Förskolan Papegojan har dragit tillbaka sin överklagan.
– Kraven har ökat på dessa förskolor genom skollagen. Har man en ekonomi som inte är tillräckligt stark för att bedriva förskola så riskerar man tillståndet, säger Gentiana Dedaj.
”Brister kan ha uppstått”
Ryttis och Papegojan har drivits av ekonomiska föreningar sedan 90-talet.
– Även om en förskola varit bra i 20 år så kan förskolorna ha blivit olämpliga på senare tid. Brister kan ha uppstått nu, säger Gentiana Dedaj.
Mimmi von Troil, generalsekreterare på branschorganisationen Idéburen välfärd som organiserar fristående huvudmän, tycker att kraven som ställs är orimliga.
– Det räcker till exempel inte för ett personal- och föräldrakooperativ att vara medlemmar i en arbetsgivarorganisation för att uppfylla kravet på insikt och följa kollektivavtal, utan det krävs kunskap på plats. Det är inte de stora friskolekoncernerna som drabbas. Det är föräldraeller personalkooperativen.
Är det inte bra att kraven är så pass höga?
– Granskning är bra, det är ju skattepengar som förskolorna tar mot. Men det är inte bra om vi i framtiden bara har de stora friskolorna med proffsstyrelser kvar. Hela lednings- och ägarprövningen, lagen och granskningarna har gjort det svårare för engagerade föräldrar att starta verksamhet, säger Mimmi von Troil.