Fler behöriga till gymnasieskolan
HÖJNING. Nya siffror visar att 80 procent av grundskoleeleverna i Järva har behörighet till gymnasiet. Mindre klasser och fler lärare kan vara en förklaring, enligt skolborgarrådet.
Allt fler elever på skolorna i Järva har behörighet till gymnasiet. Det visar nya siffror från Stockholms stad, där en markant ökning har skett de senaste två åren.
Sedan 2019 har fler skolelever i Järva blivit gymnasiebehöriga. 79,9 procent blev gymnasiebehöriga år 2021 jämfört med 2019 då siffran var 62,8 procent, enligt utbildningsförvaltningen.
– Det är ett suveränt resultat! Alla har jobbat extra hårt i Järva för att uppnå det här resultatet, säger skolborgarrådet Isabel SmedbergPalmqvist (L).
– Resultatet överlag i Stockholm stads skolor ser bra ut och ligger på en hög nivå, så jag är glad över det också.
Redan 2020 kunde staden se en skillnad från tidigare år där resultatet ökade med nästan tio procentenheter.
– När vi liberaler tillträdde 2018 hade vi redan bestämt oss tidigt för att höja gymnasiebehörigheten i Järva och det har varit vårt fokus sedan
Alla har jobbat extra hårt i Järva för att uppnå det här resultatet.
dess, säger Isabel-Smedberg Palmqvist.
Resultatet sticker ut på grund av den markanta ökningen som har skett de två senaste åren.
För att nå det här resultatet har man anställt lektorer, följt upp elevernas skolnärvaro, fått tillbaka elever till skolan genom skolsocionomer och erbjudit lönetillägg om 3 000 kr/månad för vissa medarbetare, berättar IsabelSmedberg Palmqvist.
– Det viktigaste har varit lärarens undervisning, men också att vi har satt höga förväntningar på eleverna och gett dem förutsättningar för att kunna uppnå de här resultaten.
– Jag har träffat elever och haft samtal med dem om skolresultatet. De vill vara med och förändra bilden av hur skolorna ska vara där.
De vill visa att de har höga resultat i Järva.
Haft ekonomiska resurser Järvaskolorna har haft ekonomiska resurser, tack vare det socioekonomiska systemet som innebär att skolorna i Järva får cirka 50 000 kr mer per elever och år jämfört med skolor i exempelvis innerstaden.
På så sätt har man kunnat ha mindre klasser, fler lärare, större elevhälsoteam och andra specialresurser för dem som är i behov av extrastöd.
– Jag har följt arbetet på nära håll och sett hur olika arbetet ser ut från tidigare.
Det är mycket lugnare, alla elever är på lektionerna i stället för att hålla sig ute i korridorerna och det är mer fokus på undervisning, säger hon.
Smedberg-Palmqvist berättar att de vill fortsätta med systemet och menar på att det är viktigt att de följer upp detta och hoppas på ännu bättre resultat.
– Jag tror att det är en ny framgång och det hade inte varit möjligt utan insatser från lärare och skolledare. Man ser att de brinner för det här och har en vilja och drivkraft.