”Vissa tror att vi är rika och bor i ett slott”

Sådan jycke sådan Söderortsbo...eller?

Kristoffer Olsson, 30, betongare och Enya Carlsson, 27, föräldraledig med nio veckor gamla Sid. Bor i Bagarmossen med Loke, 2, och Luger, 4.

– Hundarna är lata, lathundar deluxe, och det är vi med. Visst, de kräver sina promenader. Men de är precis som Scooby-doo, som ju är en grand danois, lite nedrökta och flummiga. Luger ser det som sin främsta uppgift att vara en soff-och sängvärmare. Och Loke ser sig som mamma till Sid och håller koll ner i barnvagnen att allt är okej. Vi har en 1.80 bred säng så vi får plats allihopa. Människor håller sig på avstånd för de tror att hundarna är farliga. Men de låter bara mycket, de är helt ofarliga. Andra blir imponerade och tror att vi är rika och bor i ett slott. Okej, de kostar mycket. De äter för 4 000 kronor i månaden och Loke väger 65 kilo och Luger 85 kilo. Men vi bor i Bagis i lägenhet. Förr levde vi alla plus två katter i en etta på 27 kvadrat. Många tror att det bara är gamla tanter som har grand danois. Och hårdrockare, för hundarna är stora och tuffa. Och ja, vi är ju metalheads!

Lykke Westgren, 32, föräldraledig på Östermalm med Cookie, 1.

– Cookie är kärvänlig mot alla och gillar människor. En "people dog". Det är som jag, en people person. Jag tror att de som ser oss ihop tänker "vad har hon gett sig in i?". Cookie har väldigt mycket energi och springer runt mycket, valptiden var jobbig, men de säger att de lugnar ner sig vid två års ålder. Faktiskt så flyttade vi från USA för en vecka sedan så hunden kan bara engelska. Vi håller på att lära den svenska.

Inger Hagström, 72, pensionär på Östermalm med Bruno, 2.

– Om man bor på Östermalm och har en pudel så tror alla att man ska vara en blåhårig tant med dyr och fin kappa. Men det är ju inte jag. Jag är egentligen inte ens en hundmänniska men en kompis till mig skaffade pudel och då föll jag för dem. Bruno ser inte typiskt ut som en dvärgpudel så folk brukar faktiskt fråga vad han är för ras. En bra sak är att han är lätt att bära i trappor, bara 4.5 kilo. Om vi liknar varandra? Nja. Kan hända att håret matchar lite.

Linn Eckhardt, 37, arkitekt i Björkhagen med Sota, "typ" 8.

– Hon är svart och jag älskar svart, så jag valde utefter färgen. Inte bara, men lite. Sota är som mig, lugn och trygg och gillar människor. Jag adopterade henne för sex år sedan från Spanien och när jag mötte upp på Arlanda så hoppade hon rakt in i min famn på en gång, tjock som en köttbulle. Nu har hon bantat ned sig. Sota är såklart blandras, men det är mycket podenco i henne, en spansk vinthund.

Ulla Karatsinidis, 73, pensionär i Johanneshov med Isa, 5.

– Hon är väldigt envis. Och det är jag med. Så vi passar ihop, sådan matte sådan vovve tänker jag. Jag har haft många hundar i mitt liv, bara stora, så Isa är den minsta jag haft, en blandning av dvärgschnauzer och jack russell terrier. Och hon är faktiskt värre! Det är lättare att dressera stora. Men jag börjar bli lite skavankig – kan man säga så? – med åren och det är lättare att ha en liten hund. Vi är ute och går väldigt mycket. Det är bra för min rygg.