42 The Joshua Tree

U2

Afrika och Centralamerika. Närheten till skoningslös fattigdom och Reagan-erans politiska klimat inspirerade honom att skriva texten till I Still Haven’t Found What I’m Looking For och Bullet The Blue Sky.

Samtidigt hemma i Dublin lyckades The Edge skriva U2:s ultimata livelåt, Where the Streets Have No Name, med en gitarr som klingar ut över ett vidöppet landskap.

Jämte den bitterljuva With Or Without You, och med omslagsbilderna tagna i Nevadaöknen av fotografen Anton Corbijn, utgjorde låtarna pelare som bar en upp skiva stor och bred nog att sammanfatta stämningen under den här eran.

”Vi visste att vi var tvungna att göra en stor skiva”, minns The Edge. ”Vi gick in i projektet med lika delar skräck och övertygelse, och hur konstigt det än kan låta så funkar den kombinationen ofta.”

När ett band kallas för nästa stora grej är det inte ofta som de verkligen blir nästa stor grej, men U2 hade alla nödvändiga ingredienser: ett distinkt sound – mycket tack vare The Edges ekoindränkta gitarrmattor – och en orubblig aptit på dramatik och experimenterande. De debuterade 1980 med Boy och släppte sedan en rad vågade och framgångsrika skivor.

Men 1987 var de inte längre några gröngölingar och de effektdränkta gitarrerna som definierade deras tidigare skivor började låta som en kliché. Med mognaden kom nya ambitioner. De började titta på USA:S musikskatt för inspiration. Och bandets växande besatthet av USA var varken hobby eller tidsfördriv, det var en livsstil.

”Vi hade nått vägs ände när det gällde vårt sound”, säger The Edge, ”så att plötsligt upptäcka all fantastisk blues- och gospelmusik var helt magiskt och vi kände att vi var tvungna att utforska det.”

U2 studerade inte bara USA:S musik på The Joshua Tree, de kanaliserade den, absorberade den i sitt kollektiva dna. Gospeluppenbarelserna i I Still Haven’t Found What I’m Looking For och den Hendrix-influerade bluesen Bullet The Blue Sky blev mer än skickliga imitationer – de var äkta vara. Något som bidrog var att Bonos texter hade styrts bort från det politiska till ämnen som låg närmare hjärtat, som i den själfulla With Or Without You.

”Det var en viktig skiva för oss”, säger The Edge. ”Vi hade blivit lite vuxnare, men vi både lärde oss och ifrågasatte fortfarande. Det var ett genombrott, men vi använder alltid våra genombrott till att leda oss någon annanstans.”

Tjugofyra år och 25 miljoner sålda exemplar senare sa Bono: ”Då kände vi oss skyldiga över vår framgång. Det kändes inte riktigt som om vi levde upp till den. The Joshua Tree är en utmärkt skiva. Jag vet det idag, men det tog lång tid för mig att inse det.”