Crazy Ex-girlfriend
Vi firar den magiska och musikaliska galenskapen hos en av de mest okonventionella serierna på tv: Crazy Ex-girlfriend.
Några gånger får serier titlar som inte alls beskriver dem. Om dina vänner och familj hade rekommenderat en serie som hette Crazy Ex-girlfriend är det inte otänkbart att du hade sagt ”Okej, jag lägger den på listan” utan att lägga den på listan eller hade någon avsikt att göra det. Men när du till slut kommer fram till att komediserien Crazy Ex-girlfriend inte bara är en musikal utan också vann en drös priser 2016 – Golden Globe och ett par Emmy-priser – kanske du blir genuint intresserad. Och när du faktiskt hittar den på Netflix kommer du snart att hamna med snabbmat framför tv:n med ögonen klistrade vid skärmen tills serien är slut. Och lita på oss när vi säger att du inte vet vad du ska hitta på efteråt.
Crazy Ex-girlfriend-abstinens kan visa sig på många olika sätt. Det vanligaste är att man brister ut i sång och dans närsomhelst och maniskt ser på seriens musikalnummer igen och igen på Netflix. Så otroligt beroendeframkallande är den, och innan första avsnittet är slut kommer du att förstå precis hur dåligt seriens namn faktiskt är.
Men trots spektakulära musikalnummer, omsorgsfullt koreograferade komedisekvenser och dramatiska vändningar är det rollkaraktärerna du verkligen blir engagerad i. Alla är komplexa, roliga, förfärliga och älskvärda på samma gång. Det bästa exemplet på det är seriens hjältinna (och begreppet ”hjältinna” används väldigt löst här), Rebecca Bunch (Rachel Bloom). Från seriens start är hon på randen till ett nervöst sammanbrott.
Vid första ögonkastet har hon allt: Hon är en Yaleoch Harvard-utbildad advokat som har ett välbetalt drömjobb i en prestigeladdad advokatfirma i New York. Men om hennes kärleksliv hade matchat hennes professionella sida skulle serien tveklöst vara väldigt tråkig och definitivt inte förtjänat en egen sektion i en bok om de bästa tv-serierna genom tiderna.
Allt går bra på jobbet, mer än bra faktiskt – överpresterande Rebecca erbjuds en generös befordran som hennes mamma insisterar på att hon ska acceptera. Men precis innan hon tackar ja är det något som händer och Rebecca måste plötsligt ursäkta sig. Hon stormar ut från kontoret och får en panikattack på en bakgata. Och så, mitt i panikattacken, förändras allt: i stil med en äkta Hollywood-romans ser hon Josh Chan (Vincent Rodriguez III), hennes första sommarkärlek som dumpade henne sista dagen på lägret för tio år sedan, på andra sidan gatan. Hon säger hej. Han är glad att se henne. De uppdaterar varandra på vad som hänt efter att ha varit ifrån varandra i tio år. Plötsligt vet Rebecca vad hon vill ha och det är inte att vara nerdrogad med ångestdämpande medicin och antidepressiva i ett inskränkt kontor i stan.
Gripen av ögonblicket och en fantasi som har blommat ut bestämmer Rebecca sig för att lämna sitt gamla liv och flytta till andra sidan landet, till West Covina i Kalifornien där Josh
Chan bor för tillfället. Och allt detta i loppet av avsnittets tio första minuter. Crazy Ex-girlfriend vet exakt hur man gör något koncist. Den följande historien handlar om Rebecca Bloom och hur hon kastar sina mediciner och försöker att ta itu med livet som gäller hennes besatthet av romans, vanföreställningar och sökandet efter lycka – och allt detta på egen hand.
Rebecca är på intet sätt en perfekt huvudperson – hon är ofta framfusig, egoistisk och utan kontakt med verkligheten – men hon gör sitt bästa, och hennes resa är fascinerande hela vägen. Crazy Exgirlfriend är en av de sällsynta serier som klarar av att få en att grämas, skratta och bli känslomässig på samma gång. Rebeccas misslyckanden kan ofta skyllas på henne själv, men man vill inte sluta heja på henne. Det kan också bero på att hon spelas briljant av Rachel Bloom som inte bara spelar huvudrollen utan också är med på att skapa, författa och producera serien. Hon kan dessutom sjunga och dansa. Vi vore sjukt missunnsamma om vi inte hade imponerats av hennes talanger.
Crazy Ex-girlfriend är i hög grad Rebeccas serie, men utvecklingen av de fascinerande rollkaraktärerna runt henne är också en anledning till att vi fortsätter att trycka på knappen för ”nästa avsnitt” utan att tveka. Ta till exempel hennes nya bartenderkompis Greg Serrano (Santino Fontana) som drar slutsatsen att han är alkoholist
”Rebecca skapar drama, Darryl skapar känslor. Det är en perfekt balans.”
i början av andra säsongen. Han har kämpat med några privata saker som plötsligt avslöjas då han försvinner helt från radarn. Det faktum att han inte bara började söka hjälp utan också bestämde sig för att var så öppen om sitt beroende (som visades i den glimrande ”Greg’s Drinking Song”-sekvensen i episoden ”When Will Josh See How Cool I Am?”) var en riktig vändpunkt för karaktären. Den fick oss också att gråta mycket. Spydiga, kåta Greg i början på säsong ett blev snart en tredimensionell figur med interna strider och ambitioner, och man kunde inte annat än att vara stolt över honom.
En liknande situation dyker upp med Darryl Whitefeather (Pete Gardner). Via ännu en fantastiskt utförd personlig resa-historia utvecklas han snart från att vara en bifigur till någon du bara har lust att packa in i en filt och tvångsmata med varm choklad, vispgrädde och marshmallows tills alla hans drömmar går i uppfyllelse. Hans resa är inte lika tung som Gregs, men den är fortfarande häpnadsväckande och komplex.
Som en medelålders, skild far och en ödmjuk ägare av en advokatfirma i West Covina kommer Darryl med i serien som en man som redan har gjort allt. Han har levt sitt liv och haft många upplevelser och han tänker att advokatfirman är det enda han har kvar.
Det vill säga, i alla fall fram till Josh Chans vän White Josh (David Hull) kysser honom. Darryl vaknar upp – i alla år har han trott att han är hetero men när han så ser in i sig själv inser han att, ja, han kunde gott tänka sig att kyssa White Josh igen (och igen). Därmed kommer han ut till de anställda som bisexuell i ett fantastiskt 80-talsmusikalnummer med den underbara titeln ”Getting Bi.”
Crazy Ex-girlfriend är en av få tv-serier som berättar historien om en medelålders bisexuell
man, något som är en ganska märklig statistik. Men det stannar inte där. Den blomstrande romansen mellan Darryl och White Josh är det älskvärda motstycket till dramat som pågår mellan Rebecca och vem det nu är som har fångat hennes uppmärksamhet den här veckan. Rebecca skapar drama, Darryl skapar känslor. Det är en perfekt balans.
När man ser varje avsnitt efter varandra, i motsats till att vänta en vecka för att få se en ny, blir det väldigt tydligt hur fantastisk seriens karaktärsutvecling är. Vi har ännu inte nämnt Paulas problematiska mor/bästa vän-förhållande till Rebecca eller Heathers väg till ”Miss Douche”berömmelse eller Valencias pågående övergång från en hemsk person till en ganska trevlig.
Crazy Ex-girlfriend fortsätter att göra saker man inte hade förväntat sig och vi fortsätter att rekommendera den till folk som vägrar att lägga den till sin lista. Så fort du har tagit dig förbi titeln kommer du att förstå att allt är möjligt.