Kökspraktiken ska leda till jobb
Arbete i kommunens kök varvat med undervisning i svenska ska locka till arbetet i storkök. Habtom Fisahaye är med i projektet Future Kitchen. – Jag har lärt mig jättemycket, säger han.
Grundtanken bakom Future Kitchen är att det redan nu, och förmodligen ännu mer i framtiden, råder brist på personer som kan jobba i storhushåll. Samtidigt behöver nyanlända till Sverige sysselsättning och försörjning.
Därför har arbetsförmedlingen och Vänersborgs kommun tillsammans matchat lämpliga personer som praktiserar i kommunala kök. En förutsättning är tidigare erfarenhet eller intresse av arbete i storkök eller restaurang.
Habtom Fisahaye är en av de sex personer som är med i Future Kitchen i Vänersborg. Han har bott i Sverige och Vänersborg i fyra år. Sedan tre månader tillbaka är han i köket på Öxnereds skola tre dagar i veckan. Torsdagar och fredagar pluggar han svenska på SFI.
NÄR TTELA ÄR på besök har ett visst sommarlugn infunnit sig. Under terminen är det 260 personer som ska ha mat, nu är 80 fritidsbarn och pedagoger på plats.
Habtom Fisahaye har jobbat i ett restaurangkök i Eritrea men någon erfarenhet av storkök hade han inte innan han kom till Öxnered. Och sättet att arbeta skiljer sig åt mellan länderna.
– Det är jättestor skillnad, säger han.
I Eritrea har de som jobbar i kök ingen speciell utbildning. Sedan måste han förstås lära sig de svenska namnen på alla råvaror och redskap. Habtom Fisahaye trivs i Öxnered. – Jag tycker mycket om att jobba i kök. Det är bra här och jag har lärt mig jättemycket, säger han.
Den här veckan är hans sista på Öxnereds skola. Efter det ska han till arbetsförmedlingen för att planera framtiden. Förhoppningen är att komma in på någon utbildning.
– Jag vill jobba, jag vill försörja mig själv, säger han.
DET ÄR MÅLTID Sverige som leder projektet och det sker i samarbete med Skolmatsakademin, Validering Väst, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Näl och kommunerna Vänersborg, Uddevalla, Vara, Skara och Götene.
Praktikanterna har handledare som har fått särskild utbildning. Marika Eriksson har hand om Habtom Fisahayes och hon är mycket nöjd med sin adept.
– Han gör alla uppgifter som vi gör. Han är med oss och tar hand om salladsbaren och sätter iordning i matsalen. Kostenheten behöver ha vikarier till köken och Habtom är färdig för att bli vikarie om han vill, säger hon.
Nicole Maathz, biträdande enhetschef på kostenheten, är i stort sett nöjd med projektet även om det har varit tidskrävande.
– Nu ska vi göra en utvärdering, säger hon.
Förhoppningen är att projektet ska inspirera andra branscher att göra något liknande.
Hur praktikanterna går vidare kommer att bli olika.
– Det är individuellt. Praktikanterna har fått veta hur det är att jobba i storkök. Och skulle de inte gå vidare med det här yrket har de i alla fall fått prova på hur det är att vara på en svensk arbetsplats, säger Nicole Maathz.