Var ett livaktigt handelsområde då
ÅSAKA-BJÖRKE: HEMBYGDSFÖRENINGENS UTSTÄLLNING OM SERVICENÄRINGAR
På nationaldagen invigde man sommarens temautställning där man visar på några av de servicenäringar som förr fanns på landsbygden men i dag nästan helt försvunnit.
”Service i vår bygd” heter årets temautställning i Åsaka-björke hembygdsförening som ställs ut i bygdegårdens lokaler. Hjärnan bakom det hela är föreningens Karl-gustav Danielsson som har ett genuint historieintresse och har haft ända sedan unga år.
– Frugan tycker väl kanske att jag lägger lite väl mycket tid på det här, säger ”Kalle” med ett leende.
Bakgrunden till utställningen kommer från en studiecirkel som en minnesträning och som bedrevs på Landbogården under några år på 1980-talet i Studiefrämjandets regi av Bittan Andersson.
Cirkeldeltagarna diskuterade olika verksamheter som funnits i bygden. Det samlade och väl bevarade materialet på Landbogården omfattar flera områden.
– Det som stör mig är att jag även försökt få reda på personuppgifter via kommunens personalregister men det har inte gått.
I dag i Åsaka finns lanthandeln Kryddlunds och pizzerian – och det är bra nog. Backar man bandet till innan år 1846 var det förbjudet med handel på landsbygden förutom vissa marknader och i övrigt bedrev man bytesmarknad. Efter 1846 blev det tillåtet att öppna handelsbod i Sverige om det låg minst tre mil från en stad. Begränsningen försvann 1864.
DE FÖRSTA HANDLARNA var ofta bönder som öppnade handel under enkla former.
Årets utställning beskriver inte allt som funnits, kanske blir det en fortsättning i framtiden, men mycket om gästgiverier, bagerier, affärer, sömmerskor, strykerskor, hemsystrar och barnmorskan Emma Svensson, född Duell.
Emma Svensson var Åsakas och sedan Södra Vänes barnmorska under närmare 40 år. Hon kom till Åsaka 1914 och 1953 – fast då hade hon egentligen slutat – var hon med om sin sista förlossning.
– Det var alltså fyrtio år mellan första och sista förlossningen. Det var ingen elektricitet utan istället vedspis, hon kunde ge sprutor och hon förlorade inget barn under alla dessa förlossningar.
Utställningen visar Emmas enorma barnmorskeväska där det mesta fanns och en grön barnmor-
skeuniform med förkläde och krage i vitt.
Bygdegården har flera olika byggnader där man i huvudbyggnaden har en stående utställning med gamla redskap men också en ny om ortens skolverksamhet över tid.
I ETT AV fönstren lockas det med ”nybakta” bondkakor, skurna wienerstänger med sylt och wienerbröd efter Ingrid Johanssons recept samt sockerbullar efter Anny Anderssons recept. Wienerbröden finns emellanåt att köpa och provsmaka i lite färskare variant.
– Dom är jättegoda. Kakorna här har gräddats riktigt länge i ugnen för att de ska hålla för utställningen.
Ingrid Johansson tog över bageriet och kaféet i Åsaka 1946 och 1950 byggdes Solvik – med utökad bageri-och kaféverksamhet. Ingrids wienerbröd och mockatårta var ett begrepp i bygden. Hon lade ner verksamheten 1960. Men Ingrid kunde inte bara baka, hon sydde också, både i skinn och tyg.
– Hon hade åtta döttrar. 1966 blev det dubbelbröllop för döttrarna Kerstin och Inga-lill och då sydde hon brudarnas och tärnornas klänningar.
Hembygdsföreningen har ett bra samarbete med skolan där eleverna ska få se utställningen.
– De får cykla med stopp på vägen, grilla och se på gamla kartor, brukar vara populärt, sist ville de ”adoptera” mig, säger Karl-gustav med ett leende.