Missriktade skattehöjningar – misslyckad politik

VALRÖRELSEN. På tisdagen inleddes valåret. Då öppnade nämligen riksdagen igen efter sommaren. Om inte annat märks det på den budget som finansminister Magdalena Andersson (S) snart ska lägga fram.

Hon har meddelat att det finns cirka 40 miljarder i reformutrymme. Socialdemokraterna är stolta över sin svällande budget. Flera ministrar har pratat om hur de vänt Alliansens underskott till överskott. Men Alliansregeringen regerade under den värsta finanskrisen i modern tid. Löfven och Andersson gör det i en brinnande högkonjunktur.

På ett liknande sätt berättar regeringen belåtet att arbetslösheten sjunker. Det stämmer - den säsongsrensade siffran var 6,7 procent i juli, att jämföra med 7,3 två år tidigare. Men om man ska göra en rättvis jämförelse med Alliansregeringarna 2006-2014 var arbetslösheten i mars 2008, då det fortfarande var högkonjunktur, nere på 5,9 procent.

I valrörelsen 2014 lovade Löfven att Sverige ska ha EU:S lägsta arbetslöshet 2020. Det är hans regering inte i närheten av att åstadkomma. Tjeckiens arbetslöshet var i juli 2,9 procent. Så låga siffror har Sverige inte ens om vi bara räknar infödda svenskar.

Vilket förstås leder oss till ett av Löfven-regeringens verkligt stora misstag: glappet i sysselsättning mellan infödda och utrikes födda fortsätter att öka. Enskilda satsningar i höstbudgeten är inte dåliga, som fler utbildningsplatser på yrkeshögskolan och snabbspår för nyanlända med kompetens inom bristyrken, men greppen är för små. Fler verkningslösa lönesubventioner eller traineejobb som kan räknas i hundratalen kommer inte att lösa problemen. Att få utrikes födda i arbete kommer att bli en ödesfråga för Sverige. Ändå petar regeringen med detaljer istället för att föreslå breda strukturreformer.

Att ersättningen i a-kassan höjts och att medel- och höginkomsttagare fått höjd marginalskatt flera gånger under mandatperioden kan till och med leda till ökad arbetslöshet. Å andra sidan måste inte allt handla om denna enda indikator. Jobb skatteavdragen, de höjda brytpunkterna för statlig inkomstskatt och Rut-avdraget var alla skattesänkningar som gjorde livet mer drägligt för breda grupper löntagare. På olika sätt har Alliansens skattelättnader minskats under mandatperioden.

Men som om det inte räckte med höjd skatt på arbete meddelade regeringen i förra veckan att man också vill höja skatten på sparande i investerings sparkonton. En extranagel i ögat, signerad Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet. Så växer ett reformutrymme till 40 miljarder. Lite skickas tillbaka i form av höjda bidrag, men det mesta i budgeten anses göra bättre nytta någon annanstans. Med ett år kvar till valet har Magdalena Andersson visat hur hon tycker att skattepengar ska användas.

Även den som gillar prioriteringen kan dock konstatera att regeringens stora vallöfte om arbetslösheten är långt borta. Löfven-regeringens ekonomiska politik är skattehöjande och bidragsfokuserad - men mer än allt annat misslyckad.