Det är för dyrt att bygga

BOSTÄDER. Det byggs en hel del runt om i Sverige. Men långt ifrån tillräckligt. Enligt Boverket råder det brist på bostäder i 250 av landets 290 kommuner.

Dessutom är nybyggena dyra och sällan något alternativ för människor med lägre inkomster. En aktuell rapport från Konkurrensverket visar att kostnaden för att bygga bostäder i Sverige i dag är 30 procent högre än i Finland och 60 procent högre än i Storbritannien. Under de sex senaste åren har Sverige toppat listan över EU:S högsta byggkostnader. Samtidigt skjuter såväl bostadspriser som hyresnivåer i höjden.

DE ÅTGÄRDER SOM genomförts för att kyla ned bostadsmarknaden har endast resulterat i att trösklarna för dem som står utanför höjts. I dagsläget oroar sig många – främst unga – för att reglerna skall skärpas ytterligare och för att strängare amorteringsregler och skuldkvotstak gör drömmen om en egen bostad än mer avlägsen.

Orsakerna till den havererade bostadsmarknaden är flera. En är krångliga regelverk som fördyrar och försvårar byggande. Reglerna ser dessutom olika ut. I praktiken är varje kommun en egen marknad med olika särkrav på alltifrån energiförbrukning och materialval, trots att sådana är förbjudna sedan 2015 i plan- och bygglagen. Processerna som föregår nybyggnation är därtill långa, omständliga och inte sällan oförutsägbara.

ETT ANNAT FAKTUM som leder till såväl höga byggpriser som lägre byggtakt är att marknaden nästan helt domineras av fyra stora byggbolag – NCC, JM, Skanska och Peab. Följden av bristande konkurrens blir att det inte finns några incitament för dessa jättar att pressa kostnaderna.

Detta är frågor som måste lösas – och det finns lösningar. Som att sänka kraven. En rapport från Boverket från 2016 slog till exempel fast att fler bostäder skulle byggas och hyrorna bli lägre om det så kallade tillgänglighetskravet slopades vid en del nybyggen. I städerna är det rimligt att lätta på bullerregler för att kunna bygga till i centrala lägen. Man borde också på många håll underlätta för utländska aktörer och mindre lokala byggmästare att bygga.

ALLT DETTA KRÄVER dock att staten aktivt arbetar för att få samtliga aktörer på bostadsmarknaden att samarbeta för att minska byggkostnaderna. Något som i dagsläget verkar vara svårt, vilket också speglas i väljarnas låga förtroende för bostadspolitiken. En aktuell undersökning som Novus gjort på uppdrag av Sveriges Byggindustrier visar att oron för var man ska bo är större än oron för arbetslöshet och klimatförändringar. Särskilt påtaglig är denna oro i ålderskategorin 18 till 29 år.

Samma Novusundersökning visar också att sex av tio väljare vill se en blocköverskridande bostadspolitik. Och troligtvis är det enda vägen framåt. Så länge politikerna på riksnivå inte kan komma överens om hur vi skall öka byggtakten kan de knappast ställa krav på vare sig kommuner eller marknad att ta sin del av ansvaret för bostadsbristen.