Ett sam­häl­le där folk in­te tror på Gud?

KYR­KO­VAL. Den 17 sep­tem­ber är det kyr­ko­val. De­bat­ten in­för va­let har kret­sat kring po­li­ti­kens roll, och att kyr­ko­va­let le­der till en stor dis­kus­sion är in­te så kons­tigt.

Ttela - - Ledare & Debatt - KA­RIN PIHL Li­be­ra­la Ny­hets­by­rån

Ma­jo­ri­te­ten av al­la svens­kar är med­lem­mar – den som är född in­nan 1996 har ju au­to­ma­tiskt bli­vit an­slu­ten. Med­lem­san­ta­let mins­kar dock dras­tiskt. Un­der 2018 läm­na­de 90 000 per­so­ner kyr­kan.

Många är be­svik­na då de an­ser att Svens­ka kyr­kan äg­nar sig åt po­li­tisk opi­ni­ons­bild­ning som in­te di­rekt har med den krist­na tron att gö­ra. Men fak­tum är att 40 pro­cent av de som läm­na­de kyr­kan i fjol ha­de en an­nan an­led­ning: de tror in­te på Gud.

SVE­RI­GE ÄR ETT av värl­dens mest se­ku­la­ri­se­ra­de län­der. Men så har det in­te all­tid va­rit. Med mo­der­ni­te­ten kom­mer se­ku­la­ri­se­ring­en, och i dag är Sve­ri­ge ett sam­häl­le där re­li­gi­on in­te upp­skat­tas nämn­värt, i al­la fall in­te i of­fent­lig­he­ten. Den mus­lims­ka hu­vudsja­len dis­ku­te­ras stän­digt. Fle­ra par­ti­er vill för­bju­da frisko­lor som har re­li­giö­sa in­slag un­der ras­ter och mål­ti­der. När mo­de­ra­ten Eli­sa­beth Svan­tes­son blev ar­bets­mark­nads­mi­nis­ter i den för­ra re­ge­ring­en ut­lös­tes ett ra­maskri, ef­tersom hon har en bak­grund i Li­vets ord.

ATT PO­LI­TI­KEN IN­TE ska sty­ras av re­li­gi­o­nen är själv­klart. Men sta­ten och sam­häl­let är in­te sam­ma sak. Vad hän­der med ett sam­häl­le där re­li­gi­o­nen tycks ha spe­lat ut sin roll? Folk be­hö­ver tro på någon­ting och va­ra en del i en stör­re ge­men­skap.

Det­ta be­hov kan gi­vet­vis fyl­las av an­nat än en guds­tro. I det mo­der­na Sve­ri­ge ver­kar den­na er­sät­ta­re ut­gö­ras av två sa­ker: po­li­tik och livs­stil. Po­li­tik är nu­me­ra in­te ba­ra prak­tis­ka pro­blem och in­tres­se­kon­flik­ter som dis­ku­te­ras i riks­da­gens kam­ma­re. Det pri­va­ta är po­li­tiskt, men det po­li­tis­ka är ock­så pri­vat. De tio bud­or­den har er­satts med ”vär­de­grund”. Jäm­ställd­hets­po­li­tik hand­lar mind­re om re­el­la lö­neskill­na­der mel­lan kö­nen och kvin­nors sä­ker­het, ut­an om iden­ti­tet.

OCH DET GÅR knap­past att gå in i en mat­bu­tik ut­an att över­ö­sas med bud­skap om att man ska äta mer eko­lo­gis­ka grön­sa­ker för häl­sans och mil­jöns skull. Den som vill hit­ta me­ning ge­nom kos­ten har många tros­sat­ser att väl­ja mel­lan: LCHF, glu­ten­fritt, GI och eko­lo­giskt.

Pro­ble­met med att gö­ra mat till en re­li­gi­on är att so­ja­kor­ven in­te er­bju­der nå­got svar på de stora frå­gor­na. Att gö­ra re­li­gi­on av po­li­tik är in­te hel­ler sär­skilt bra. Po­li­tik som ett sub­sti­tut till re­li­gi­on blir lätt auk­to­ri­tär.

Och Svens­ka kyr­kan el­dar på den­na trend ge­nom att låt­sas som om po­li­tik är sam­ma sak som re­li­gi­on. Kans­ke ha­de det va­rit en mer fram­gångs­rik strategi att fak­tiskt vå­ga pra­ta om ex­i­sten­ti­el­la frå­gor istäl­let.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.