G splittrar
Per Jönsson, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Krg-representanten Shorsh Kadir Rahem kan förstå att en del minoriteter har luftat farhågor om vad som väntar dem vid eventuell självständighet.
– Oron speglar det som kurderna själva har gått igenom i Irak, ett problem med majoriteten. Det måste tas i beaktande. Minoritetsgrupperna ska behandlas som första klassens medborgare och deras rättigheter ska inkluderas i ett framtida Kurdistan, säger han.
FLERA TIDIGARE FÖRSÖK till folkomröstning om självständighet för KRG har ställts in.
Att Barzani driver frågan just nu kan vara ett försök att utnyttja den medvind som kurderna haft tack vare insatserna mot Islamiska staten (IS). Men det är också en fråga om tajming, enligt Jönsson.
– För kurdisk del är kampen mot IS snart avslutad. Den har hållit konflikterna i det irakiska samhället i schack, men om det här inte blir av nu finns risk för att motsättningarna, inte minst mellan kurderna, bubblar upp till ytan.
Utanför KRG är det inte svårt att hitta kritiker.
Med stora kurdiska minoriteter är Turkiet och Iran rädda för dominoeffekter, USA vill ha fortsatt fokus på kampen mot IS och centralregeringen i Bagdad är allt annat än positiv.
– Det enda land i världen som förmodligen skulle applådera självständighet är Israel, av strategiska skäl, säger Jönsson.
DEN KURDISKA folkomröstningen kan liknas vid den brittiska om brexit. Ställer sig en majoritet bakom ”kurdexit” kommer det inte att innebära att regionen bryter sig loss från Bagdad på dagen – utan då väntar troligtvis långa förhandlingar.
– Jag tror inte att det är tekniskt eller fysiskt möjligt med total självständighet. Det skulle inte gå att överleva för en självständig stat mot Turkiet, Irans och Bagdads önskemål, säger Jönsson.
– Däremot innebär ett ja troligtvis en förhandlingsvinst i kurdernas förhållande till Bagdad.