”Vi är för snabba med att dela”
Vi är alltför okritiska när vi delar andras inlägg på sociala medier. Det menar internetforskaren Elza Dunkels som manar till eftertanke på internet.
”Detta har kommit till min dotters Snapchat, sprid gärna vidare så era barn/ungdomar blockar honom”. Det inlägget delades minst 76 gånger på Facebook efter att en mamma läst hur hennes dotter fått ta emot hot från en person som försökte pressa henne till att skicka avklädda bilder på sig själv.
I inlägget publicerade hon också en skärmdump, alltså en bild av konversationen där 13-åriga ”Erik” stod som avsändare med för- och efternamn. Han hängdes ut som skyldig till sexuella ofredanden på nätet, någonting som han själv och hans familj hävdar att han inte haft med att göra. Det finns också flera bevis som pekar på att hans identitet blivit kapad.
När internetforskaren Elza Dunkels, vid Umeå universitet, hör om det här blir hon inte förvånad.
– Det är givetvis fruktansvärt för tjejerna som utsätts och det är djupt olyckligt för allihop oavsett vem som gjort vad, säger hon.
OCH BETEENDET, ATT en person hängs ut som förövare och att andra delar det vidare, är vanligt. Hon tycker att vuxna människor, som borde veta bättre, är för snabba med att dela andras inlägg.
– Det kan vara ganska effektivt att dela hat man har fått på nätet till exempel. Man kan få peppning, en massa idéer från sina vänner och som offer släpper också skulden som man ibland kan känna när man har blivit utsatt för någonting.
Men när någon postar varningar där andra människor hängs ut och de varningarna i sin tur delas vidare säger hon att det är som att man tar lagen i egna händer. Och eftersom det är svårt att vara säker på vad som är sant och inte bör man undvika att dela andras uthängningar.
– Som förälder kan man så klart bli upprörd, man kanske vill ha tips och råd från andra, men då måste man anonymisera personerna som är inblandade, säger hon.
Det kan vara svårt att förutse hur många som delar vidare ett inlägg och hur många av deras vänner som i sin tur läser det, men man kan räkna med att en väldig mängd människor åtminstone har möjlighet att se uthängningen eller varningen.
– Om 76 personer har delat så kan man ta det gånger hundra åtminstone, eftersom de flesta har fler än 100 vänner på Facebook, säger hon.
ATT MÅNGA PERSONER är beredda att dela en varning med för- och efternamn tycker hon visar hur tonläget är i dag.
– Det är många som går igång på sådant här och media har ju varit med och bidragit till det.
När nya sajter och fenomen dyker upp på nätet så presenterar media ofta det som något farligt, och de flesta vuxna, även föräldrar och lärare, får sin information om hur unga använder internet via just media. Istället för att få sin bild från de unga själva.
– Vi läser om barn som blivit våldtagna efter att ha blivit kontaktade på nätet.
– Man får bilden av att det hela tiden finns ett hot och det motsvarar inte den upplevelse som de flesta unga har av sitt eget nätanvändande.
– Det kan leda till ett uppskruvat tonläge.
INNAN MAN DELAR vidare någonting på sociala medier tycker hon att man ska fundera över sanningshalten och försöka kolla den. Hon jämför delningar om andra personer med vanliga rykten och säger att vi i verkliga världen hinner fundera längre tid på vad vi hört, kanske hinner vi också fråga någon vad som hänt.
– Men på nätet kan det handla om sekunder, det är läs – bli upprörd – dela.
– Det kritiska förhållningssättet sätts ur spel eftersom vi ofta känner den som gjorde inlägget, säger Elza Dunkels.