Vikingaliv och vänskap på Halleberg
FILM: FAMILJEÄVENTYRET HALVDAN VIKING SPELAS IN I AUTENTISK MILJÖ
Dimslöjorna kryper längs med marken och den fuktiga luften kryper in på skinnet även i vikingahövdingens hus. Vi har flyttats bakåt i tiden, när det var lite enklare och kärvare. Mitt i det utspelar sig ett Romeo och Julia-doftande äventyr i bedårande miljöer på Halle- och Hunneberg. – Det har verkligen varit lätt att leva sig in i filmen, säger Vilgot Hedtjärn som spelar huvudrollen i familjefilmen Halvdan Viking.
Halvdan bor med smeden Björn i en by och träffar en flicka, Meia, från fiendebyn på andra sidan älven och en stor vänskap uppstår. Humoristiska förvecklingar uppstår i vågorna av den ”förbjudna” vänskapen.
– De flesta känner nog igen sig i människorna även om det utspelar sig i en annan tid, berättar Ellinea Siambalis, som spelar Meia.
FILMTEAMET VILLE FRÅN början både få till känslan av autencitet, men samtidigt att karaktärerna lika gärna kunde agerat i nutid.
– Bara att se Peter Haber, som spelar Björn, gå in i smedjan första dagen var som en fin symfoni. Han gick så in i det med en gång, säger manusförfattaren och regissören Gustaf Åkerblom.
– ATT FÅ göra saker på riktigt, det har varit väldigt stimulerande, att slipa, hamra och kyla glödande järn, det är häftigt alltså, säger Peter Haber.
Han och Claes Månsson, som spelar uppfinnaren Espen, tillhör det rutinerade skådespelargardet, som har kunnat hjälpa och lotsa de två tolvåringarna, som är ganska nya med att agera framför kamera. Men det är ett givande och tagande åt båda håll. Det märker man under tagningarna vi får följa, att stämningen är familjär och fylld av humor.
– Det är två 60-åriga barn som möter två 12-åriga barn, säger Gustaf Åkerblom och skrattar.
EN HEL VIKINGABY har byggts upp på Halleberg med smedja, boningshus, eldstad och andra tidstypiska vikingaattiraljer. Där spelas de flesta scenerna in, men man har även varit på systerberget Hunneberg, där man byggt upp palissader och i andra nära miljöer där naturen varit idealisk för filmandet.
– Vi letade efter ett ställe med ett stup. Sedan var jag ute och körde en dag och plötsligt kom jag förbi en plats där det var bra att göra scenen på. Det låg bara tio minuter bort. Allt finns samlat här, det är ju så vackert också, berättar producenten Jessica Ask.
DET HAR ALLTSÅ krävts en del research, för att få allt så identiskt som möjligt. Men enligt Ask och Åkerblom så har man haft en hel del gratis genom Martin Widmarks böcker, som filmen bygger på.
– Det är ett nedslag i historien, där Martin har gjort allt förarbete, men vi har kunnat måla ut berättelsen lite, säger Gustaf Åkerblom.
Inspelningen har hållit på sedan i augusti och beräknas vara klart i slutet på månaden. Arbetsdagarna har varit långa och intensiva.
– Man har fått lite konstig dygnsrytm. Svåraste scenen var nog att spotta i händerna och sedan ta folk i hand, som man gjorde på den tiden. Då var det lite svårt att hålla sig för skratt, vi fick ta om det många gånger, säger Vilgot Hedtjärn.
– Ja, speciellt de seriösa tagningarna, ibland kunde man inte sluta skratta. Men det har också funnits plats för tårar och det har varit väldigt roligt och spännande, säger Ellinea Siambalis.
GRUNDTANKEN ÄR ATT det ska vara en mustig och underhållande familjefilm. Fast med ett viktigt budskap i botten också.
– Var inte rädd för det främmande utan öppna dig och ta emot för att se vad det ger, sammanfattar Peter Haber.